Avprivatisering, mer resurser, bättre arbetsmiljö, effektivare användning av vårdresurser och större möjlighet för vårdanställda att påverka. Det vill Medborgarnas coronakommission se som konsekvens av lärdomarna från pandemin i ny delrapport om sjukvården.
Privatisering och marknadstänkande har skapat en situation med låg beredskap i sjukvården inför en pandemis påfrestningar. Brist på vårdplatser och skyddsutrustning tillsammans med ökad etisk stress försämrade vårdkvalitén samtidigt som tilliten till beslutsfattarna minskade ytterligare från en redan låg nivå. Det visar nya delrapport från Medborgarnas coronakommission Sjukvården och coronapandemin.
Sjukvårdsorganisationen i Sverige var i kris redan innan coronapandemin svepte in, vilket kom att innebära stor stress för de vårdanställda, men även påverkade patienter och anhöriga med utebliven eller bristande vård, anhöriga som tvingades ta större ansvar, samt ökad oro och psykisk ohälsa under pandemin.
Det som först uppdagade sig när läget blev kritiskt var brist på vårdplatser och skyddsutrustning och snart ökade stressen. Det handlade dels om att hinna med, men även om psykisk och etisk stress av att hantera så många svårt sjuka och samtidigt inte tillåta deras anhöriga att vara delaktiga.
Medborgarnas coronakommission släppte sin rapport den 27 oktober, två dagar innan den av regeringen tillsatta coronakommissionens andra delbetänkande offentliggjordes. Rapporten skildrar covid-pandemin underifrån, från dem som på olika sätt påverkas av situationen. I fokus står sjukvårdspersonalens villkor och problem. Detta till skillnad från regeringens coronakommission, som lägger större vikt vid beslutsfattande och ansvarsfrågan.
Medborgarnas coronakommission pekar på en rad systembrister, som skapade problem när sjukvården tvingades anpassa sig till kraven från en tidigare okänd samhällssmitta.
Det konstateras att sjukvårdens problem under covidpandemin inte är nya. Pandemin har tydliggjort och förvärrat de strukturella problem som funnits länge. De kvarvarande effekterna från 90- talets ekonomiska kris och de senare årens satsningar på privatisering och marknadstänkande har skapat en situation med låg beredskap i sjukvården inför pandemins påfrestningar.
Medborgarnas coronakommission kräver att sjukvården ges större resurser i alla delar. Man vill att den administrativa överbyggnaden, som vuxit kraftigt för att hantera marknadsstyrningen, minskar och att resurserna i stället läggs på att förstärka den patientnära vårdpersonalen.
De vill även se en avprivatisering av vården och att primärvården återfår rollen som första-linjens vårdgivare med områdesansvar och därför tillförs mer resurser och ett tydligt uppdrag.
De vill även att vården återgår till att vara personcentrerad och att det kundorienterade sättet att se på patienter försvinner. Dessutom vill de att det New public management-system som dominerar inom hela sjukvårdsvärlden i Sverige avskaffas för att skapa en bättre arbetsmiljö, en effektivare användning av vårdresurser och en större möjlighet för de vårdanställda att påverka.
FAKTA/Medborgarnas coronakommission
Initiativet till Medborgarnas coronakommission har tagits av Nätverket för Gemensam välfärd – ett partipolitiskt och religiöst obundet nätverk av personer och organisationer som arbetat under många år för att försvara och utveckla den gemensamma välfärden.
Bakgrunden är att coronapandemin under våren 2020 visat att viktiga samhällsfunktioner brustit eller sviktat när de utsatts för stora påfrestningar. Problemen hänger samman med en lång period av förändringar som försvagat den gemensamma välfärden redan före krisen.
Därför är det viktigt att granska bristerna, och granskningen behöver ske underifrån. Bland vård- och omsorgspersonal, men även bland andra yrkesverksamma i särskilt samhällsviktiga funktioner, finns erfarenheter och berättelser som behöver dokumenteras och spridas.
Läs om första delrapporten i Feministiskt perspektiv.
