Det är sjätte året i rad som de hundra största vapenföretagen ser sin försäljning nå nya rekordnivåer. Under 2020 var ökningen 1,3 procent jämfört med året innan. Under samma period sjönk världsekonomin med 3,1 procent.

– Vapenföretagen skyddades av att regeringar fortsatt efterfrågade militär materiel och militära tjänster, säger Alexandra Marksteiner, som forskar om militära utgifter och vapenproduktion vid Sipri, till SVT.

Hon betonar att pandemin har haft avgörande betydelse för utvecklingen inom vapenindustrin.

– Det fanns länder som de facto aktivt stöttade sina vapenindustrier under krisens första år, till exempel genom att skynda på betalningar eller genom undantag från regler om att stanna hemma.

Fempers nyheter ställde tre frågor om rapporten till Elin Liss kommunikationsansvarig på Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF).

Vad tänker IKFF om att det framför allt är regeringarna som står bakom uppgången genom fortsatt ökad efterfrågan på militär utrustning och militära tjänster?

– Pandemin har tydligt visat hur djupt rotad den militariserade förståelsen av säkerhet är. Att vapenindustrin fortsatte som vanligt samtidigt som vården i många länder gick på knäna, möjligheten till försörjning gick ner och mäns våld mot kvinnor ökade lavinartat runt om i världen. Regeringar delar upp budgetar med vattentäta skott emellan sig där en exempelvis kan omfördela resurser inom välfärden eller ge lite extra medel i en kris, men en tittar aldrig på helheten.

– Behöver vi de de extra krigsflygplanen eller ska vi ta de pengarna till mer personal i vården? Det ifrågasätts aldrig, det nämns aldrig och därför osynliggörs det också som ett möjligt alternativ. Pandemin visade tydligt vad som behövdes för att skapa säkerhet för människor. När skyddsnäten inte finns där så får det konsekvenser för människors liv.

– Globalt sett så kommer vi se dessa konsekvenser under lång tid framöver i form av ökad fattigdom, missad utbildning, en tillbakagång för kvinnors rättigheter med mera. Mycket annan vård och andra hälsoinsatser har fått stå tillbaka under pandemin för att kampen om resurserna sker inom samma område. Vi måste höja blicken och ifrågasätta varför vapenindustrin har en egen spelplan. Det handlar om prioriteringar och val, vi kan välja att göra annorlunda. Pengarna finns.

Vad säger den ökade vapenhandeln om tillståndet i världen?

– Vi lever i en tid av en känsla av osäkerhet på olika nivåer. Den gamla världsordningen har rubbats, internationella samarbeten har gnisslat och vi ser också en ökning av nationalism och autoritära ledare runt om i världen där nationell, patriarkal och militaristisk styrka är central. Vi ser en ökad upprustning och tro på militära lösningar, även i Sverige. Sedan får vi inte glömma att det finns stora summor att tjäna inom vapenindustrin. Det går bra för vapenföretagen när det är krig.

Vad krävs av regeringarna världen över för att hantera det här växande problemet?

– Regeringarna runt om i världen driver utvecklingen av en upprustningsspiral som inte har något annat ”slut” än våld. Alla pekar på den andre och säger att den upprustar och då måste en själv göra det, så svarar nästa med mer vapen och så vidare. Det krävs mod att på allvar ifrågasätta militära investeringar och tankesätt. Hur vi ser på och löser konflikter, att våga gå utanför de givna ramarna, både på nationell och internationell nivå.

– Sanningen är att krig och militära ”lösningar” inte fungerar för att uppnå fred. Afghanistan är det senaste exemplet. Ändå fortsätter pengar att pumpas in och vapen spridas till nästa och nästa konflikt när de överges. Men makt, inflytande och pengar är starka intressen. För att förändra det måste den politiska viljan på riktigt finnas.

FAKTA/Vapenhandeln

Av de 100 största vapenföretagen, sett till försäljning, är 41 amerikanska. Deras försäljning motsvarar mer än hälften (54 procent) av de listade företagens totala försäljning. Kinesiska företag är de näst största vapenförsäljarna globalt. De 100 företagens försäljning beräknas till 531 miljarder dollar år 2020, vilket motsvarar drygt fyra svenska statsbudgetar.