Varje år upplever varannan hbtqi-person i Europa någon form av trakasserier på grund av sin sexuella läggning. 40 procent av alla judar oroar sig för att bli fysiskt attackerade, och så många som var tredje muslim har det senaste året blivit just det. Men bara en av tio anmäler.

Hot- och hat i Europa ökar, i takt med att högerpopulistiska och konservativa krafter växer sig starkare. Och kvinnor och minoriteter är som alltid i skottgluggen för de högerextremas kamp mot mänskliga rättigheter.

Situationen har dessvärre försämrats de senaste åren. I coronapandemins skugga har mäns våld mot kvinnor ökat drastiskt. Hjälptelefonlinjerna har rapporterat om fördubblingar i samtalshistoriken.

EU ska vara en plats där alla kan leva i fred och frihet, oavsett vem vi är, hur vi lever eller vem vi älskar.

Enligt EU:s Fundamental rights agency har hela 46 procent av alla kvinnor upplevt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld – innan de ens fyllt 15 år. Hbtqi-fria zoner breder ut sig, inte enbart i Polen utan också i Ungern, med dessa zoner kommer hat, våld och förtryck som direkt påföljd.

EU ska vara en plats där alla kan leva i fred och frihet, oavsett vem vi är, hur vi lever eller vem vi älskar. Det regleras i EU:s fördrag och det är vad vi lovat våra medborgare.

Under de senaste åren har EU-kommissionen tagit en rad initiativ som är steg i rätt riktning. Jämställdhetsstrategin, som lanserades förra året, anger strategiska mål för hur vi ska  stärka kvinnors rättigheter de kommande fem åren. Samma år antogs hbtqi-strategin – den första i sitt slag. Extremt viktiga verktyg i kampen för mänskliga rättigheter.

På EU-nivå har man sedan tidigare kriminaliserat hatbrott och hatiska uttalanden på grunder av rasism och xenofobi, men det finns ännu inga specifika sanktioner för brotten som riktas mot hbtqi-personer. Men, imorgon är det äntligen dags för nästa steg.

Just nu varierar hatbrottslagstiftningen mellan EU:s medlemsländer, vilket i första hand drabbar kvinnor och minoriteter.

Då kommer EU-kommissionen föreslå att inkludera alla typer av hatbrott på listan över EU-gemensamma brott. Det är ett första steg mot att införa bindande åtgärder och harmonisera EU-ländernas rättsliga skydd mot hatbrott.

Just nu varierar hatbrottslagstiftningen mellan EU:s medlemsländer, vilket i första hand drabbar kvinnor och minoriteter. Exempelvis är det hela sju medlemsländer som inte inkluderar sexuell läggning i sin hatbrottslagstiftning, och 15 som inte inkluderar könsidentitet.

Självklart kan EU spela en viktig roll i bemöta detta. Att utbyta bästa praxis mellan medlemsländer, och stötta nationella myndigheter och det civila samhället är bra. Men att harmonisera lagstiftningen är nyckeln för att nå konkret förändring. Därför är veckans besked välkommet.

När EU-kommissionen föreslår att alla typer av hatbrott och hatpropaganda blir EU-gemensamma brott ger det kommissionen utökad kompetens inom området. Det blir i nästa steg möjligt att inrätta minimistraff, eller att ta fram direktiv inom området.

Morgondagens besked från EU-kommissionen är ett efterlängtat steg i rätt riktning.

Kommissionen har själva sagt att målet är att harmonisera lagstiftningen mellan EU:s medlemsländer. Det skulle särskilt hjälpa kvinnor och hbtqi-personer i de länder som saknar lagstiftning idag. Men det ger även de nationella domstolarna mandat att utfärda hårdare straff, och kan underlätta för fällande dom.

Samtidigt får även Europol, EU:s byrå för samarbete inom brottsbekämpning, möjlighet att ta initiativ att tillsammans med ett eller flera medlemsländer agera mot misstanken om gränsöverskridande brott, exempelvis internationell organisering av våldsamma högerextrema grupper. Det är samma rörelse som just nu nedmonterar demokratin i Europa, som förtrycker kvinnor och hbtqi-personer.

Ska vi lyckas bygga det Europa vi lovat våra medborgare krävs det att alla typer av hatbrott och homofobisk hatpropaganda bekämpas. Morgondagens besked från EU-kommissionen är ett efterlängtat steg i rätt riktning. Kommissionen har sträckt ut en hand. Medlemsländerna måste ta den.

Alice Bah Kuhnke är EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna och gruppledare för jämställdhetsutskottet, samt återkommande EU-krönikör i Fempers nyheter.