Kvinnor som tar jobb på välbetalda företag med fler män än kvinnor på jobbet råkar oftare ut för sexuella trakasserier. Samma sak gäller för män som tar jobb på en kvinnodominerad arbetsplats. Det är ett av flera forskningsresultat som kommissionen för jämställda livsinkomster tagit del av inför sin slutrapport.

Kommissionen för jämställda livsinkomster har fått i uppdrag att komma med konkreta förslag för att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män med fokus på just jämställda livsinkomster och en jämställd fördelning av det offentligas stödåtgärder till kvinnor och män samt jämställda arbetsplatser.

Johanna Rickne, som är professor i nationalekonomi och bland annat har forskat på jämställdhet på arbetsmarknaden, har presenterat forskningsresultat för kommissionen. En del av dessa lyfter hon i en videointervju med Nina Åkestam Wikner, doktor i ekonomi och ledamot i kommissionen.

– I en forskningsstudie om kopplingen mellan arbetsmiljö och sexuella trakasserier framkommer att kvinnor och män som fattar beslut på arbetsmarknaden som leder till större ekonomisk jämställdhet är mer sannolika att utsättas för sexuella trakasserier som i sin tur påverkar livsinkomsten, säger Rickne och fortsätter:

– De sexuella trakasserierna ökar när kvinnor klättrar på karriärstegen och får mer välbetalda positioner inom organisationer. Kvinnor som tar jobb på välbetalda företag med fler män än kvinnor på jobbet råkar helt enkelt oftare ut för sexuella trakasserier.

Samma sak gäller för män om de väljer att ta ett jobb i ett kvinnodominerat yrke där lönen är lägre.

Det innebär att den typ av val som minskar de ekonomiska klyftorna på den könssegregerade svenska arbetsmarknaden leder till mer trakasserier.

– Och den som utsätts är mer sannolik att lämna sitt arbete och företaget till förmån för ett jobb där de utsätts i mindre grad för sexuella trakasserier och där de tjänar sämre.

– Forskningsresultatet riskerar att cementera den redan väldigt könssegregerade arbetsmarknaden och ge negativa effekter på livsinkomsten, konstaterar kommissionens Nina Åkestam Wikner.

Rickne tillägger att män och kvinnor i allmänhet känner till sambandet mellan arbetsplatser som domineras av ett kön och risken för sexuella trakasserier, vilket har en avskräckande effekt för att söka sig dit.

Nina Åkestam Wikner undrar om lönekartläggning på arbetsplatsen skulle kunna fungera för att motverka lönegap.

– Lönekartläggningen är begränsad till arbetsplatsen och rör egentligen väldigt marginella löneskillnader. De stora löneskillnaderna finns mellan olika företag, där mansdominerade företag tenderar att ha högre löner. Detsamma gäller för mansdominerade yrken generellt, där lönerna är högre än i kvinnodominerade yrken, säger Rickne.

Men eventuellt, menar Rickne, skulle en obligatorisk lönekartläggning kunna ha en symbolisk effekt, som gör att frågan aktualiserar och diskuteras på arbetsplatsen och på så vis banar väg för en större medvetenhet.

För enligt Rickne borde det här forskningsresultatet påverka arbetsgivarens incitament att förebygga sexuella trakasserier.

– En majoritet män på en arbetsplats är lite utsatta och tycker inte att trakasserier är ett problem. Samtidigt ska de samexistera med en könsminoritet som utsätts för mycket sexuella trakasserier och tycker att det är ett stort problem.

– Här handlar det om attityder, att helt enkelt förstå vad det innebär att tillhöra minoriteten, säger Rickne.

Nina Åkestam Wikner konstaterar att det är viktigt att komma förbi att se sexuella trakasserier som ett individproblem och förstå att det hämmar jämställdheten i stort och får stora effekter på både löner och jämställda livsinkomster.

Kommissionen skulle ha lämnat sin slutrapport nu i december, men har fått tid fram till februari 2022.

Läs även:

2021-02-02 | Myndigheter trotsar krav på könsuppdelad statistik

2021-03-22 | Män gynnas av aggressiv akademisk seminariekultur