De historiska politiska förändringarna de senaste veckorna har i princip tagit allt medialt strålkastarljus. Sverige har fått en ny regering med sin första kvinnliga statsminister – vi har krossat glastaket. Det är viktiga och stora förändringar som permanent förändrar det politiska landskapet.

Men det är viktigt att komma ihåg att samtidigt fortsätter också den feministiska kampen. Trots medialt fokus på det parlamentariska läget, så måste vårt fokus vara på att bedriva riktig politik, som förändrar människors vardag. S-kvinnors mål är att ständigt hålla jämställdheten och jämlikheten på agendan.

Vi lever alltjämt i ett patriarkat. De yttersta konsekvenserna av ojämställdhet är mäns våld mot kvinnor och att män tar sig rätten att äga, nyttja och köpa kvinnors kroppar. Sexköp fortsätter vara ett omfattande problem som inte minskat under pandemin. Bara senaste veckan gjorde Stockholmspolisen en insats där 75 personer greps och misstänks för koppleri. 

Offer för prostitution måste ges brottsofferstatus och köp av sexuella tjänster ska alltid ses som ett övergrepp.

Att problemen inte avtar oroar oss så klart. För oss S-kvinnor är det oerhört viktigt att driva på arbetet för att skärpa straffen för sexköp, men också säkerställa att polisen fortsätter prioritera den här brottsligheten. Offer för prostitution måste ges brottsofferstatus och köp av sexuella tjänster ska alltid ses som ett övergrepp – det rör sig alltid om en maktobalans och kan absolut inte falla under ramen för frivillighet/samtycke.

En lika aktuell fråga är hedersrelaterade brott. I en granskning som SVT nyligen gjort av hundratals domar framgår att över hälften av de barn och unga som utsatts för hedersförtryck har blivit utsatta för fysiskt våld. Oftast är det föräldrar eller syskon som utsätter offren för allvarliga hot, kontroll och misshandel. Bland unga som omhändertas av socialtjänsten är en tiondel utsatta för hedersvåld. Konsekvenserna för barn som försöker bryta sig ur hedersförtryck är ofta omfattande.

För oss S-kvinnor har det här varit en prioriterad fråga länge. Det är oacceptabelt att tusentals unga människors liv kontrolleras, att de inte får leva fria liv eller älska vem de vill. Det senaste året har regeringen intensifierat arbetet mot hedersrelaterat förtryck genom kartläggning, förebyggande insatser och kunskapsspridning. Ett nytt hedersbrott har också införts. Det är oerhört viktigt att fortsätta följa upp effekterna av de här insatserna. Det här måste tas på största allvar.

Integrationshinder och klassklyftor måste brytas, det är en av vår tids viktigaste utmaningar.

En tredje fråga som varit i fokus den gångna veckan är barnfattigdom. Rädda barnens senaste barnfattigdomsrapport visar att under 2019 så levde närmre 200 000 barn i Sverige i ekonomisk utsatthet. Under de senaste årens pandemi har ännu fler fått lägre arbetsinkomster och sämre villkor, som talar för att de här problemen kan öka.

Fattigdom är också hela sju gånger vanligare bland barn med utlandsfödda föräldrar och visar oroande ökningar av avståndet mellan barn med svenskfödda och utlandsfödda föräldrar.

Integrationshinder och klassklyftor måste brytas, det är en av vår tids viktigaste utmaningar. Det behövs en rad insatser, bland annat för att hjälpa utlandsfödda kvinnor ut på arbetsmarknaden. Det handlar om delaktighet i samhället, om att stärka familjers ekonomi, öka kvinnors frihet och makt över sina liv, samt att ge barnen en tryggare start i livet.

Även om vi tvingats förhandla och kompromissa så ska vi komma ihåg att vi i huvudsak fortfarande har en socialdemokratisk budget, med alla möjligheter att fortsätta vårt arbete för stärkt jämlikhet och jämställdhet. Nu fortsätter vi framåt för att steg för steg bygga ett tryggare starkare samhälle. Fokus är fortfarande att säkra att alla tillåts växa upp med lika goda möjligheter att forma sina liv som fria trygga individer.

Annika Strandhäll är ordförande för S-kvinnor, miljö- och klimatminister, samt inrikespolitisk krönikör i Fempers nyheter.