Deb Haaland blev i mars 2021 historisk genom att vara den första urfolkskvinnan som utnämndes till minister i USA. Som inrikesminister har Haaland ansvar för både federal mark och naturresurser och mark som tillhör urfolken, vilka i USA är så kallade native americans, Alaska natives och hawaiians native.

Nyligen utfärdade Haaland en order om att ordet “squaw” inte ska användas, eftersom det är en nedsättande term. Hon har även tillsatt en arbetsgrupp som ska se över mer än 650 namn på dalar, sjöar, bäckar och andra platser som använder ordet och ge dem nya namn.

Bred översyn

Språkhistoriskt betyder “squaw” kvinna på urfolksspråket algonquian, men i samband med koloniseringen på 1600-talet började nybyggare använda ordet i nedsättande syfte, framför allt är det en sexistisk nedsättande term för kvinnor.

– Rasistiska termer har ingen plats i vårt språk eller på federal mark. Vår nations marker och vatten ska vara platser att hedra och del av vårt gemensamma kulturarv – inte föremål för att föreviga ett historiskt nedärvt förtryck, sade Haaland i ett pressmeddelande från USA:s inrikesministerium i samband med att beslutet fattades.

Arbetsgruppen som har tillsatts ska konsultera och samarbeta med urfolken samt ta allmänhetens synpunkter i beaktande vad gäller de nya namnförslagen.

Samtidigt ska en rådgivande kommitté tillsättas som ska göra en bredare översyn över nedsättande namn på geografiska platser över landet. Det ska vara en kommitté med bred representation från de olika urfolken och representanter från akademin, medborgarrättsrörelsen och allmänheten.

Flera delstater, såsom Montana, Oregon, Maine och Minnesota, har sedan tidigare förbjudit nedsättande namn. Men i kongressen har ett generellt förbud aldrig godkänts.

Haaland har under hela sin politisk karriär drivit frågor som rör diskriminering och våld mot urfolkskvinnor. Det är också en av de allra första frågor hon tog tag i som inrikesminister. Efter mindre än en månad på posten satte hon upp en ny enhet, ”Saknad och mördad” (Missing and murdered unit, MMU), inom den redan existerande Bureau of indian affairs office of justice. Syftet är att stärka ledarskapet och vägleda i samarbetet mellan de ministerier och de myndigheter som är inblandade i arbetet med att bekämpa försvinnanden och mord på urfolkskvinnor.

Olösta och oadresserade brott

Ett problem är att få förövare ställs till svars för att de kidnappar, misshandlar och mördar urfolksflickor och -kvinnor, eftersom extremt få fall klaras upp. Enligt officiella uppgifter utsätter förövarna 84 procent av urfolkskvinnorna för våld, och hälften för sexuellt våld, under deras livstid.

– Våld mot urfolkskvinnor innebär en kris som underfinansierats under årtionden. Alltför ofta förblir mordfall och försvinnanden på urfolksterritorier olösta och oadresserade, vilket gör familjer och lokalsamhällen förtvivlade, sade Haaland i samband med att den nya enheten annonserades.

– Den nya enheten kommer att tillhandahålla resurser och ledarskap för att prioritera dessa fall och samordna resurser för att de skyldiga ska ställas till ansvar för sina brott, för att lokalsamhällena ska vara säkra miljöer och ge familjer möjlighet till upprättelse.

Haalands arbete stannar inte här. Dessa initiativ är steg på vägen mot ett större mål, nämligen att ställa USA:s regering ansvarig för det historiska våldet mot urfolk och dess misslyckande med att ta tag i det hon kallar “pågående epidemiska våldet mot urfolkskvinnor och urfolksflickor”.

Läs även:

2021-01-22 | Urfolken spelar allt större roll i den amerikanska demokratin