Förra onsdagen sammanträdde mediestödsnämnden och i dag blev besluten offentliga: Den feministiska nyhetsbevakning är säkrad och ser nu även ut att kunna växlas upp.
Fempers beviljas efter sex månaders utgivning ett presstöd på nära 3 miljoner kronor, med chans på högre stöd i samband med helårsmätningen. Fempers nyheters chefredaktör Anna-Klara Bratt är både lättad, glad och beslutsam:
– Det såg ut som om vi skulle bli utan feministisk nyhetsbevakning 2021. Hundra år efter den allmänna rösträtten och tio efter starten av Feministiskt perspektiv. Eftersom även tidskriften Bang tvingades lägga ner under förra året hade det varit en en smärre katastrof. Med tanke på att vi gick in i 2021 med så många prenumeranter är det här beskedet oerhört glädjande.
Snittupplagan landade på strax under 3 000 prenumeranter sedan starten i maj, vilket ger ett presstöd för 2 000 prenumeranter. Dessutom är utsikterna goda att nå över 3 000 i snitt på helåret, som mäts i slutet av april 2022. En högre prenumererad upplaga än tidigare Feministiskt perspektiv.
– Att vi fick starta om var tufft, men blev till sist bättre för alla parter då vi har har kunnat vässa nyhetsbevakningen, erbjuda både en mobilvänlig sida, best-of på papper och en riktig app! Antar att vi får tacka alla dem som idkat krypskytte genom hot och anklagelser, men mest vill vi tacka Mediehuset grön press och alla prenumeranter som som hängt med, satt upp nya konton, och engagerat sig, säger Anna-Klara Bratt:
– Det här innebär att vi kan planera långsiktigt, få snurr på app och, vad det verkar, kicka igång Femperspodden igen. Därtill att vi kan rusta oss för den kommande valrörelsen som just nu endast tycks rymma kriminalitet, hårdare tag och fler platser på våra anstalter. Kan inte tänka mig en fattigare valrörelse, så det är mycket att göra.
Tio förlorade år
Beskedet kommer samtidigt som Press- och mediestöden återigen är under utredning, den här gången under ledning av Mats Svegfors (tidigare chefredaktör Svenska dagbladet bland annat). Anna-Klara Bratt hoppas att det blir tredje gången gillt, så att behovet av ett teknikneutralt stöd, med noggrannare urval ur ett medieborgarperspektiv, äntligen kan tillgodoses:
– Det är min bestämda uppfattning att vi har förlorat minst tio år av både teknisk och demokratisk utveckling vad avser den inhemska mediescenen. De historiskt dominanta aktörerna, papperstidningsutgivarna, har varit samlade och förändringsobenägna och alltjämt fortsatt att göra tafflig webb av väl utvecklade papperstidningar. Det rimliga i framtiden är att göra precis tvärt om. Att göra papperstidningar av webb för det fördjupande materialet och använda webben till ett nyhetstätare samhälle utan blinda fläckar och informationsunderskott.
– Läsarna, tittarna och lyssnarna har redan blivit digitala och papperstidningarna blev näst intill dräpta när Posten drog ner på utdelningstakten i landsorten. Annonsörerna vill till webben och läsarnas flöden. Alla pilar pekar åt samma håll – till läsarna och deras mobila enheter.
Vad tror du det betyder att vi har fått en ny kulturminister med bakgrund bland annat hos Tidningsutgivarna (TU)?
– Jag ser det som ett vaket försök att få ordning på denna viktiga fråga. De partier i riksdagen som fortsatt motsätter sig en digitalisering av medier, trots de möjligheter nätet medger, får ta sig i kragen. Vare sig de vurmar för landsorten, de äldre eller sina egna tidningar. Det är ju viktigt nu att infrastrukturen hänger med i hela landet och att det inte kommer fler kallduschar från posten. Av alla verkställande direktörer på TU jag har haft kontakt med sedan 1900-talet är hon den som varit mest lyhörd för den långa ökenvandring det tidigare presstödet inneburit för just nättidningar. Under många år var det bara Feministiskt perspektiv, och det blir då lätt att hamna underst i högen av intressekonflikter.
Vad tror du om tongångarna från branschorganisationerna?
– Att de vill göra presstödet till en avdragsteknisk skattefråga tycker jag är helt galet, och det skulle endast att gynna redan klicksjuka tidningar. Vi har sett under covid, när det tillskjutits extra medel, att presstödet dragit till sig aktörer som rimligen inte tillför vare sig berikande perspektiv eller tar sig an särskilt underbevakade områden. Det är viktigt att komma ihåg den grundläggande idén med mediestöden: att främja en sammansatt mediescen för det som Anette Novak, som ledde den förra mediestödsutredningen, kallade medieborgare.
– Det är också viktigt att Mediestödsnämnden får ett demokratibevakande uppdrag, där hänsyn tas till vad som faktiskt står i tidningarna. I dag säger sig nämnden inte ha några som helst möjligheter att ta ställning till innehållet och därmed finns det ingen som gör det.
– Kan man mäta spaltmeter med typometer går det givetvis att göra en kvalificerad helhetsbedömning av innehållet utifrån grundläggande demokratiska värden. Sådana system finns ju redan, även om de kvalificerar som självreglerande. Sedan är det märkligt att det endast finns en medierevisor i systemet, men det är kanske av underordnad betydelse här.
Du har engagerat dig i vad du kallar krypskyttet från högerextremt håll, vad avser du då?
– Det är en lång historia, men i korthet har två personer med kopplingar till den yttersta högern arbetat heltid med att skandalisera och prickskjuta vad de uppfattar som vänstermedier med anmälningar, hot, besök, spridande av falska uppgifter och hot mot enskilda redaktörer, revisorer, men också tjänstemän på Mediestödsnämnden.
– Den uppmärksamme har kunna följa bevakningen, som genererat alldeles för lite diskussion och åtgärder. Det är faktiskt en riktad attack mot demokratin. Latinamerikanska Liberación fick lägga ner, Offensivs revisor hoppade av efter hot. Senast förra veckan fick tidningens chefredaktör påhälsning i trappan. Det är samma personer som också låg bakom de högerextrema tidningarnas press- och mediestödsansökningar och att bland annat tidigare Avpixlat registrerade ansvarigt utgivarskap, nytt namn och sedermera erhöll statligt stöd 2021. Samma med pratkanalen Swebb-tv som amerikanska Youtube stängde av under samma period för desinformation om covid-19.
– Jag rekommenderar alla med intresse för dessa frågor att informera sig. Inte minst alla politiker som sitter i Mediestödsnämnden. Läs Mathias Wåg i Aftonbladet, Offensivs rop på hjälp. Det har också förekommit raka läckor, medvetet misstolkade protokoll och larm från personalen på mediestödsnämnden, uthängningar och trakasserier.
Hur tycker du att stöden bör utformas för mesta möjliga demokratisering, geografisk spridning, syfte?
– Teknikneutralt driftstöd så att den tekniska utvecklingen tar fart. Appar och mobila lösningar – det är vad läsarna säger sig vilja ha. Det ska vara enkelt och teknikneutralt. Ljud, rörligt, text och bild, lätt att betala. Säkert, så klart. Problemet med det är att appleverantörerna tar ungefär lika mycket betalt som någonsin posten. Om de digitala utgåvorna kompenseras med distributionsstöd så tar nog utvecklingen fart. Fortfarande är det endast papperstidningar som får distributionsstöd. Nu ligger tidningar kvar med knackiga betallösningarna på webben, medan läsningen sker i mobilen. Bankerna har också varit ovilliga att digitalisera betallösningarna.
– Sedan tror jag att upplagekravet ska finnas kvar och utökas med kvalificerad besöksanalys. Gör du en tidning enbart för dig själv kan du ju lika gärna medverka i en annan tidning. En kombination av betald upplaga, besök och redaktionell bemanning – väldigt likt som det har varit, men teknikneutralt. Mer demokrati, mindre krångel.
Hur ska då innehållet bedömas, enligt dig?
– Jag är inte främmande för vare sig medieetiska råd eller tekniska diton, oberoende forskare och juridisk kompetens. Direkt mätbart är hur tidningar förhåller sig till enkla saker som fakta, källor och det medieetiska systemet och i grunden tror jag att lagstiftningen egentligen håller. Det är ju inte så att vi inte har en uppfattning om vad oberoende medier och fri press är.
