Evenemang

Korsettkriget – hur ett litet plagg blev en stor politisk fråga

PÅGÅR TILL OCH MED 24 APRIL, UMEÅ

I slutet av 1800-talet hamnade korsetten i centrum för het debatt i Sverige. Ett litet klädesplagg blev en stor politisk fråga. Korsetten blev ett ideologiskt slagfält, något som utlöste diskussioner om makt, kön, identitet och klass. Om kvinnlighetens former och gränser. Om dåtiden, nutiden och framtiden.

I utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet möter du ett ojämlikt Sverige där det var skillnad på människor. Framför allt var det skillnad mellan kvinnor och män. Och det skulle synas.
Kvinnor och män sågs som varandras motsatser, och det påverkade nästan allt i samhället. Vem som gjorde vad i hemmet, vem som jobbade och med vad, hur kvinnor och män kunde klä sig och bete sig, vem som kunde rösta och påverka politiken.
Samtidigt skedde en stor förändring i människors sätt att bo, leva och arbeta. Istället för att bo på landsbygden och arbeta med jordbruk flyttade många människor till städerna för att jobba i fabriker och butiker. Det var så omskakande och dramatiskt att världen aldrig blev sig lik. I städerna uppstod nya grupper: den förmögna borgarklassen och den fattiga arbetarklassen.

Mitt i allt detta fanns ett litet klädesplagg – korsetten. Den var ett sätt att framhäva den kvinnliga kroppens former, att visa tydligt att den som bar korsetten var kvinna och inget annat. När kvinnor började kräva att bli myndiga, få rösträtt och ha tillgång till utbildning uppstod även en diskussion om kvinnors kläder.

De som var emot korsetten menade att det var fåfängt att använda korsett. Dessutom var den farlig för hälsan och passade inte i ett modernt samhälle. Men det visade sig snart att kvinnors relation till korsetten var komplicerad. Vissa försvarade den. De menade att korsetten var både anständig, hälsosam och modern istället för utmanande, skadlig och föråldrad. Kriget mot korsetten blev ett krig om korsetten.

Utställningen Korsettkriget – modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet producerades 2019 av Örebro universitet. Den bygger på forskning och en bok med samma namn av Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet. Utställningens form är skapad av Sara Zetterlund i samarbete med Kvinnohistoriskt museum. 

Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet
31 maj 2021 – 24 april 2022.
Kvinnohistoriskt museum
Kulturhuset Väven
Information och öppettider.

Kvinnohistoriskt museum öppnade 2014 och är Sveriges första kvinnohistoriska museum. Museet har på kort tid etablerat sig som en aktör och plattform för frågor som gäller jämställdhet och kvinnohistoria, lokalt och nationellt.