Artificiell intelligens (AI) och jämställdhet var en av de frågor som diskuterades när EU:s ministerråd Epsco möttes i Bryssel tidigare i december. Men hur hänger de ihop? Fempers nyheter har intervjuat professorn Anne Kaun.
Jämställdhetspolitiken ses som en viktig faktor för hållbar tillväxt inom EU. En stor del av jämställdhetsarbetet inom EU handlar om att fler kvinnor ska ut på arbetsmarknaden. Vilket har blivit särskilt brådskande eftersom befolkningen inom EU blir allt äldre.
Epsco, som är EU:s ministerråd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, vill att AI, det vill säga en maskins förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet, ska bidra till och påskynda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden inom EU. Inte minst genom att AI skapar möjligheter att förena hem- och arbetsliv.
– Det finns inga enkla tekniska lösningar, såsom artificiell intelligens, som kan lösa jämställdheten. Snarare bör man tänka tvärtom. Hur kan vi bygga ny teknologi som inte manifesterar och fortsätter med den diskriminering och ojämlikhet som finns i samhället utan som bygger på andra principer. Och sedan i ett nästa steg tänka på hur teknologin skulle kunna underlätta i jämställdhetsfrågor, säger Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola i ett videosamtal.
Hon har tittat närmare på Epsco-rådets slutsatser som antogs av rådet den 6 december 2021. Rådslutsatserna bygger på det Europeiska jämställdhetsinstitutets (Eige) rapport på temat artificiell intelligens, plattformsarbete och jämställdhet.
– Det framkommer två grundidéer. Å ena sidan handlar det om kompetens, det vill säga att alla ska kunna ta till sig teknologi, bland annat artificiell intelligens. Å andra sidan om hur teknologin utvecklas, det vill säga att kvinnor och minoritetsgrupper är inblandade.
– Det finns en idé om att det finns ett inbyggt systematiskt fel – skevhet – i teknologi. Men det handlar också om bredare frågor, till exempel hur man tänker problemlösning och hur man identifierar problem överhuvudtaget. I den processen ska kvinnor och minoritetsgrupper vara inblandade så att det blir mer jämlikt.
AI och förändringar på arbetsmarknaden
En annan viktig aspekt av artificiell intelligens som inverkar på jämställdheten handlar om att AI möjliggör automatisering av olika jobb. Det både förändrar jobben och bidrar till att en del arbeten försvinner.
– Historiskt sett var det många arbeten som utfördes av kvinnor som automatiserades tidigt. Det var alltså inte en stor industriell automatisering, vilket var det som eftersträvades på 1950- och 60-talet, som i själva verkat ägde rum. Trots det fortsätter det vara den dominerande historiska berättelsen – att vi automatiserade våra fabriker och industrin, säger Anne Kaun och tillägger:
– Det beror på att det fanns många intresseföreningar som stod upp för arbetarna, varav de flesta var män, och deras intressen på fabriksgolven. Kvinnorna som arbetade på kontor, där datorerna snabbt tog över många arbetsuppgifter, saknade motsvarande organisering.
– Därför var det bland kvinnornas arbetsuppgifter man först testade och sedan införde olika lösningar.
Men det handlar inte bara om att jobb försvinner under en teknisk omställning.
– Det sker också en kompetensavveckling, det vill säga det blir mer av standardisering av arbetsuppgifterna. Det leder alltså inte nödvändigtvis till att alla repetitiva uppgifter automatiseras och att tid frigörs för kreativitet. Det är snarare tvärtom att vi som jobbar med teknologin måste anpassa oss till den tekniska infrastrukturen och oftast bygger det på en slags kompetensavveckling och mindre utrymme för kreativt arbete, säger Kaun.
Fortsatt dubbelbelastning
Det finns därför många anledningar att se tillbaka i historien nu när AI förväntas bidra till omställningen på den framtida arbetsmarknaden.
– Det finns en intressant historisk bok om när datorerna var människor, och det var kvinnorna som satt och räknade. Sedan, när detta arbete blev en del av teknikutvecklingen och de första datorerna skapades, blev det en annan slags prestige och ett jobb för män. Men de första kalkylatorerna var kvinnor och de försvann med prestigen, säger Anne Kaun.
Nu har ändå Epsco-rådet siktet inställt på att AI ska bidra till att fler kvinnor tar sig in på arbetsmarknaden. Hur ska det gå till?
– En aspekt som ofta lyfts handlar om att AI och plattformar som använder AI gör att det blir lättare att kombinera vardagliga sysslor och lönearbete, vilket är kopplat till gig- och plattformsekonomin.
Detta skulle vara mer gynnsamt för kvinnor för då blir det mer flexibilitet för dem, men Kaun är tveksam. Och ger ett konkret exempel som hon själv har skrivit om:
– Det handlar om utvecklingen av en app, där innehållet, till exempel bilder, ska kategoriseras. Man bygger dataset för att träna upp AI och denna app utvecklades för att användas i ett ugandiskt flyktingläger där man tänkte sig att det skulle vara ugandiska kvinnor som skulle jobba med appen för en mindre ersättning. Tanken var att kvinnorna kunde sitta och ta hand om barnen samtidigt som de jobbade.
– Men det är inte att göra samhället mer jämställt. Det gör det bara lättare för kvinnor att fortsatt ha dubbelbelastning, säger hon.
Anne Kaun ser ett stort fokus på hur AI kan underlätta att förena hem- och omsorgsarbete med lönearbete. Något som hon menar inte har fungerat historiskt heller.
– När man började uppfinna teknologiska prylar för hemmet, såsom diskmaskin och färdig mat, stod hemmafruarna i centrum. De var kunderna. Men det fanns också en tanke om att de då skulle få mer tid och utveckla sig kreativt. Vilket inte alls hände eftersom det i slutänden tillkom andra uppgifter.
Löser inte jämställdheten
Dessutom innebar det ingen jämställd arbetsfördelning i hushållet och bidrog därför inte till jämställdheten.
AI ses som en viktig drivande kraft för innovation och förändring och måste, enligt Epsco-rådet, analyseras för att vi ska förstå hur AI eventuellt inverkar på män respektive kvinnor.
Rådet uppmanar också till att uppmuntra flickor och kvinnor att studera programmering, att främja kvinnors och flickors deltagande i STEM-yrken (avser yrken inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, reds anm) samt att genomföra forskning om de juridiska frågeställningar som omgärdar artificiell intelligens och dess påverkan på grundläggande fri- och rättigheter.
– Det är en viktig aspekt att försöka locka fler unga kvinnor till branschen. Med fler kvinnor hittar man troligtvis andra problem som man vill utveckla konkreta teknologiska lösningar för, eftersom det vidgar synen på vad det är som uppfattas som ett gemensamt problem som behöver lösas. Men samtidigt, det kan inte vara den enda lösningen, säger Anne Kaun.
– Det kan vara ett första steg att försöka satsa där och få in mer mångfald men man får absolut inte sluta där. Det handlar om att kämpa för jämställdhet på många nivåer och från många olika håll i samhället. Inte minst handlar det om hur vardagslivet och rollfördelningen ser ut.
Forskning visar att i länder där jämställdheten är sämre och där det saknas en utbyggd välfärd, som fungerar som en slags grundtrygghet, och läget på arbetsmarknaden är mer osäkert, väljer fler kvinnor AI och tekniska utbildningar än i länder som kommit närmare jämställdhet, som Finland och Sverige.
– Att kvinnor väljer det i länder som är mindre jämställda, det kan höra samman med att högre utbildning innebär stor uppoffringar i form av investerad tid och pengar och då vill man ha någonting tillbaka och väljer därför jobb som man uppfattar i framtiden kommer att ge just det – en möjlighet att försörja familjen. Då kanske man står ut med att vara den enda eller en av två kvinnor under utbildningen.
Algoritmer gynnar extremhögerkrafter
Epsco-rådet betonar att artificiell intelligens har många positiva effekter, men även att felaktigt eller ofullständigt programmerade algoritmer kan leda till diskriminering som har samband med kön.
Forskning av bland andra amerikanska Zeynep Tufekci visar att algoritmer och plattformar gynnar fake news och högerkrafter.
– Tufekci har tittat specifikt på Youtube och påvisat att det finns en slags upptrappningsmekanism. Om man börjar med att titta på ett klipp om ett specifikt ämne som djurhållning så hamnar man snabbt i högernationalistiska och konspirationsteoretiska miljöer. Det är en spiral för att hålla kvar personerna på plattformen som hela tiden innebär en förstärkning av det som en har sett innan. Därför gynnas mer extremt innehåll.
Kaun tillägger:
– Dessutom är högern ofta bättre organiserad på plattformar och nätet. De jobbar med robotar som automatisk genererar innehåll eller retweetar men också rent praktiskt köper in klickande personer från klickfabriker och/eller har ett nätverk av personer som kan gå in samtidigt i en tråd eller på ett visst konto.
– Det är troligt att feministiska rörelser har missgynnats. Ett konkret exempel är kroppsaktivister, vilka har påpekat att kommersiellt nakenhet får finnas kvar, eftersom det är aktörer med mer inflytande, medan kroppsaktivister anmäls eller plockas bort automatiskt av algoritmer, säger Kaun.
För att råda bot på det här och göra AI mer icke-diskriminerande krävs mer mångfald i teknikbranschen och i utvecklingsarbetet.
– Kvinnor och minoriteter som kan programmera behövs. Men det är inte en enkel lösning. Om vi har mångfald i programmeringsstugorna så blir inte teknologin icke-diskriminerande per automatik. Tvärtom så finns det forskning på journalistiken, som visar att kvinnor tenderar att internalisera könsstereotyper och därför påverkas inte mångfalden nämnvärt av att det anställs fler kvinnor. Samma risk finns i teknikbranschen.
Digitalt omsorgsarbete ny börda
Anne Kaun ser också en utveckling mot att kvinnor drar ett allt större lass vad gäller digitalt omsorgsarbete.
I takt med att samhällsservice skärs ner och digitaliseras ökar bördan på framför allt de många kvinnor som arbetar på landets bibliotek, som hjälper människor att öppna bank-id, skriva in sig på Arbetsförmedlingen, söka bidra hos Försäkringskassan och så vidare.
– Det arbete som kvinnorna på biblioteken utför fungerar som ett smörjmedel i hela samhällssystemet. Men det ”syns” och ”räknas” ingenstans. Den officiella digitaliseringen på biblioteken rör mer deras kärnverksamhet.
– Personalen ställs också för svåra avgörande när det handlar om integritet och säkerhet i relation till de personliga uppgifter som medborgarna delar med sig av för att få den hjälp de behöver.
FAKTA/Epsco
Rådet samlar EU-ländernas ministrar inom sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor och arbetar för högre sysselsättningsnivåer, bättre levnads- och arbetsvillkor samt ett starkt folkhälso- och konsumentskydd i EU.
Läs även:
2021-12-07 | Sexuella trakasserier hinder för jämställda livsinkomster
2018-02-27 | Artificiell intelligens: framtidsdröm och mardröm
