De kvinnor och flickor som utsattes för häxjakten i Skottland för 300 år sedan ska få upprättelse. Det har aktivistgruppen Witches of Scotland sett till. Efter en två år lång kampanj har den lyckats få premiärminister Nicola Sturgeons stöd, och ett lagförslag om att rentvå de åtalade har lagts fram i det skotska parlamentet.
Inom kort väntas det skotska parlamentet besluta om upprättelse för de tusentals kvinnor som åtalades, dömdes och avrättades för häxeri för nästan 300 år sedan. Det var 3 837 personer, som ställdes inför rätta för brott mot häxerilagen, Witchcraft act, under åren 1563 till 1736.
Över hälften av de åtalade avrättades och 84 procent av dem var kvinnor och flickor.
Anklagelserna mot kvinnorna rörde sig om allt från att de hade orsakat stormar på havet och baksmälla till att ha förvandlat sig till uggla eller framkallat djävulen.
Det var dödsstraff för häxkonst och de kvinnor som dömdes ströps vanligtvis till döds och brändes sedan på bål för att det inte skulle finnas någon kropp kvar att begrava. Många erkände under tortyr, vilket kunde handla om att de hölls vakna, att deras naglar krossades eller drogs bort och att de stacks på huden med nålar eller bodkin – vilket var ett test för att se om de anklagade blödde.
En liknande återupprättelse, som den skotska parlamentet avser ge, genomfördes i Massachusetts (USA) representanthus år 2001. Då förklarades de kvinnor som utsattes för häxprocessen i Salem 1692 oskyldiga.
Claire Mitchell är ordförande för Witches of Scotland. Enligt henne är gruppens mål att de i huvudsak kvinnliga offren för trolldomsprocesserna ska få upprättelse och ursäkt, samt ett nationellt minnesmärke.
– Från 1500- till 1700-talet avrättades hos oss (i Skottland) fem gånger fler människor per capita än i övriga Europa. Det stora flertalet var kvinnor, säger Mitchell till Sunday times.
– För att ge saken perspektiv, så blev 300 människor åtalade och 19 människor avrättade i Salem. Vi utmärkte oss verkligen i Skottland när det gällde att hitta kvinnor att bränna. Och de avrättade var oskyldiga, så de borde bli frikända.
Också i andra länder har initiativ tagits för att frikänna häxprocessernas offer och ge dem upprättelse. I Sverige publicerade aktivistgruppen Nordic noise movement i februari 2020 ett manifest med krav på upprättelse för dem som drabbades av trolldomsraseriet – ”denna rättsskandal utan like i den svenska historien”.
Gruppens mål är att skapa minnesmärken på alla platser där avrättningar ägde rum, en samlad kunskapsbank, en stiftelse med dokument från, och böcker om, de svenska häxprocesserna samt att häxprocesserna blir obligatoriska i läroplanen. De vill också att ”svenska kyrkan och kungahuset offentligt ber om ursäkt för att de initierade och drev på den fruktansvärda masshysteri som skördade cirka 400 oskyldiga människors liv (varav 95% kvinnor)”.
I Norge meddelade juristen Jostein Løken i oktober att han ville få offren för trolldomsprocessen i Elverum 1625 – Ingeborg Knutsdatter Økset, hennes syster och son – frikända.
