”Vi behöver hitta orsakerna och lösa de bakomliggande faktorer som gör att kvinnor blir sjuka av sina arbeten. Vi behöver hitta metoder för att hjälpa och rehabilitera den som redan fastnat i lång sjukfrånvaro.”, skriver Carina Ohlsson, ordförande för S-kvinnor.
Senaste året har vi S-kvinnor kommit i kontakt med fler kvinnor som mår allt sämre, inte minst inom vården där många som har det särskilt tufft just nu. När arbetsmarknaden är skakig och livet inte längre går ihop, då måste vi kunna lita på att våra skyddsnät fungerar. Tyvärr finns fortfarande stora brister som vi har slagits länge för att rätta till. Det måste göras, nu.
Inom kontaktyrken som vård, lokalvård, barnomsorg, handel och så vidare, blir allt fler långtidssjuka av såväl covid-19 som av stress, psykisk ohälsa, utbrändhet eller kronisk värk. Inom kommuner och regioner har i dag kvinnor dubbelt så hög sjukfrånvaro som män. Det är onekligen ett enormt folkhälsoproblem som vi fortfarande inte tar på tillräckligt stort allvar.
Vi behöver hitta orsakerna och lösa de bakomliggande faktorer som gör att kvinnor blir sjuka av sina arbeten. Vi behöver hitta metoder för att hjälpa och rehabilitera den som redan fastnat i lång sjukfrånvaro. Visst har en rad insatser och åtgärder gjort, men de har inte gett den effekt som önskats.
Det vi istället sett i desperata försök att snabbt påvisa ökade frisktal, är att kraven blivit hårdare på den som redan är sjuk och allt fler har sedan blivit utförsäkrade. Återigen slår det väldigt hårt mot kvinnor.
På lång sikt straffas samma kvinnor igen, när orken tar slut men de inte får någon hjälp av sjukförsäkringen. Då har de istället tvingas ta ut sin tjänstepension flera år för tidigt och därigenom får de ännu lägre pension när de blir äldre.
Det är faktiskt helt förfärligt att det ser ut så här i dag, att så många kvinnor som slitit hårt och gjort värdefulla insatser för hela samhället, sedan förlorar hela sin trygghet och drabbas av livslångt lidande och fattigdom. Hur kunde det bli så här? Hur kan vi ha ett system som straffar människor för att de blivit sjuka? Hela avsikten med systemen är ju att hjälpa och rehabilitera människor tillbaka till fungerande liv.
Vi S-kvinnor och Socialdemokraterna har länge varit tydliga med att vi inte står bakom att sjuka utförsäkrats efter 180 dagar, helt oavsett hur de mår. Det går inte att rycka undan mattan för någon och tro att det gör en enda individ friskare. Att det ändå fortgått så länge är bedrövligt.
Nu har äntligen krafttag tagits för att en gång för alla få stopp på detta. Vi vet att vi har regeringen med oss och jobbar tillsammans för att steg för steg förbättra detta. Systemen måste bli mer flexibla och ge bättre trygghet.
Det ska inte gå för Försäkringskassan att bara utförsäkra en svårt sjuk människa med motiveringen att de borde klara ett ”normalt förekommande arbete” utan att ens specificera vad det skulle vara. Försäkringskassan måste i de fallen motivera sina beslut mycket tydligare och ha som mål att hjälpa försäkringstagaren tillbaks till arbete.
För det är klart vi behöver lägre sjukskrivningstal, men det är inte det som är målet. Målet är att fler ska bli friska på riktigt. Dit når vi inte genom att ställa högre krav på sjuka och rasera hela deras trygghet. Det är ett oförlåtligt svek. Vägen till ökade frisktal måste vara rehabilitering. Friskvård. Att hitta orsakerna. Individanpassade insatser. Det är det som en stärkt handläggning måste handla om – stöd och hjälp.
Vi måste också arbeta förebyggande. Vad är det som gör folk sjuka? Varför blir folk sjuka så länge? Och varför drabbas kvinnor så hårt? Detta hänger förstås ihop med att vi fortfarande lever i ett patriarkat där kvinnor har mindre makt, sämre villkor, ojämställda arbetsplatser, löner och inkomster. Löser vi inte den ekvationen kan vi inte heller bli friskare på sikt. Vi kan inte fortsätta ha en arbetsmarknad som gör kvinnor sjuka, det säger sig själv.
På sikt är det förstås också mer ekonomiskt och alla gynnas av ökad folkhälsa. Ingen tjänar på att fler kvinnor blir sjuka, eller att långtidssjuka puttas mellan olika system. Att satsa ordentligt med tid och insatser på att en individ börjar mår bra och kan jobba fullt ut är att investera i både individen och samhället.
För oss S-kvinnor är det även uppenbart att både arbetsvillkor och arbetsmiljö kommer att bli viktiga stridsfrågor framöver. I spåren av pandemin har många av de här frågorna stannat av eller backat. Vi måste därför ta krafttag för att säkra goda villkor, god arbetsmiljö och jämställda löner om vi vill skapa riktiga förutsättningar för att även kvinnor ska hålla och må bra ett helt arbetsliv.
