I dag är det hundra år sedan beslutet som gav kvinnor rösträtt klubbades i riksdagen. Feministiskt perspektiv, som uppmärksammat jubileet sedan 2019, ställde tre frågor till vår hushistoriker Josefin Rönnbäck.
100 år sedan beslutet som gav kvinnor rösträtt klubbades i riksdagen – vad är det vi firar?
– Ett viktigt genombrott för demokratin. Kvinnor erhöll inte bara rösträtt på samma villkor som män. De blev också valbara. Det är dock viktigt att komma ihåg att inte alla kvinnor erhöll rösträtten. Män och kvinnor som till exempel inte betalat skatt, erhållit fattigunderstöd, saknade fast adress, suttit i fängelse erhöll inte rösträtt. Men. Kvinnor var inte längre uteslutna för att de var kvinnor, på grund av sitt kön.
– Rösträtt och valbarhet är nödvändiga förutsättningar för en demokrati. Allmänna och regelbundna. Men inte tillräckliga.
– Det är också viktigt att påminna om att rösträtt för kvinnor inte varit en självklarhet och att kvinnor har kämpat för detta. De har mött motstånd och blivit förlöjligade. Men de gav inte upp!
Vad kan vi lära oss av rösträttskampen?
– Att kvinnor fortfarande behöver höja sina röster. Gå samman. Organisera sig. Fortsätta att ställa krav på rättvisa!
Hur tycker du att demokratin i Sverige mår i dag?
– Sisådär. Visserligen är riksdagen jämställd i kvantitativ bemärkelse. Om man ser till det stora hela. Men inte i alla partier. Och vissa åldersgrupper av kvinnor är underrepresenterade. Tänk även på etnicitet och sexuell läggning och könsidentitet! Och i många kommuner är det långt kvar.
– Tänker på hot och ifrågasättande av kvinnliga politiker – för att de är kvinnor. Högerextrema vindar.
