”Ökad jämställdhet är viktigt både i sig, för att det är orättvist och galet att en ska behandlas olika beroende på vilket kön en råkar födas med, men vi vet i dag också att ju mer jämställt ett samhälle är, desto stabilare och bättre rustat står det”, skriver Janine Alm Ericson (MP).
För två veckor sedan fick jag nytt jobb och blev statssekreterare för internationellt utvecklingssamarbete. Riksdagens korridorer byttes mot de i utrikesdepartementet. I ett slag blir allt annorlunda, nya uppgifter, nya kollegor och nya utblickar. På andra sätt blir det samma, som i arbetet med utrikespolitiken och jämställdheten. Det sistnämnda en av anledningarna till att jag började med politik.
Sverige har sedan Miljöpartiet och Socialdemokraterna bildade regering 2014 en feministisk utrikespolitik som inbegriper det internationella utvecklingssamarbetet. En otroligt viktig signal om att prioritera arbetet med jämställdhet i alla sammanhang vi befinner oss i.
Det behövs, nu kanske mer än någonsin. Samtidigt som att lättnaden över USA:s nya administration fortfarande är stor, med Kamala Harris på vicepresidenposten och avskaffande av the gag-rule, så blir motståndet mot kvinnors rättigheter allt mer systematiskt på många håll i världen. För vissa länder är det så illa att bara ordet jämställdhet ”gender equality” inte kan användas i gemensamma texter.
Det är en väldigt tydlig signal om motståndet, och borde få hela den brokiga feministiska internationella rörelsen att enas för att mota en livsfarlig utveckling. Anti-abortrörelserna vinner mark och har stort kapital bakom sig. Det är inte några mossiga stofiler som bara inte vill förändra, utan ett väldigt medvetet arbete för att motarbeta jämställdhet och kvinnors rättigheter, till sina kroppar och allt annat.
Nu i pandemins tid går dessutom utvecklingen bakåt och många av de framsteg som gjorts backas 30 år tillbaka i tiden. Vi måste mildra de försämringarna och få trenden att vända. Vi måste fortsätta arbeta som föregångare och vässa arbetet framåt, samtidigt som det feministiska perspektivet måste finnas i allt vi gör på marken. Svaret på coronapandemin blir gärna att vi måste tänka om nytt och annorlunda. Men det finns en utstakad väg för en bättre värld som vi måste hålla i. Agenda 2030 är den vägen.
Alla 17 punkterna i agendan hänger ihop och framgångar på ett område ger positiv effekt även på de andra. Med just målet om jämställdhet är detta extra tydligt. Ökad jämställdhet är viktigt både i sig, för att det är orättvist och galet att en ska behandlas olika beroende på vilket kön en råkar födas med, men vi vet i dag också att ju mer jämställt ett samhälle är, desto stabilare och bättre rustat står det. När vi stärker kvinnorna, så stärker vi samhället. Det är vårt fokus.
Att kämpa för bättre villkor för kvinnor innebär också att hela tiden ha ett klimatperspektiv. Kvinnor är de som drabbas mest av klimatförändringarna samtidigt som de bidragit minst till utsläppen. Klimatarbetet kan inte vänta utan måste bedrivas med kraft. Vi har inte lång tid på oss att vända utvecklingen, för läget är akut. Att höja människor ur fattigdom, främja kvinnors alla rättigheter och arbeta för klimatet måste vara integrerat i varandra. Det är bara så vi kan lyckas.
Sveriges arbete är omfattande och har högsta politiska prioritet. Det betyder att det är många, många som gör jobbet. Alla de som vid varje möte lyfter fram det feministiska perspektivet, de som jobbar med handlingsplaner, de som ser till att pengar går till att stärka kvinnors organisering eller organisationer som arbetar mot våld mot kvinnor, de som faktiskt jobbar i just de organisationerna och alla vi som på olika sätt är med och bidrar till Sveriges starka röst för jämställdhet och klimatkamp är otroligt viktiga.
Sverige och många med oss finns därute och kämpar och gör motstånd. Vi är en självklar röst i världen när det kommer till jämställdhet och klimatkamp. Jag ser fram emot att stärka det arbetet ytterligare. Kompetensen hos mina medarbetare är enorm liksom hos de organisationer som gör jobbet på marken. Utmaningarna är stora, bakslagen av pandemin och konservatismen stora, men vi är många som vill förändring.
Att det går vet vi sedan innan, så nu är det bara att steg för steg återta förlorad mark. 2021 måste bli, om inte ett återställandets år, så ett hoppets år. Med hårt arbete går det och jag ser fram emot varje ny dag på jobbet!
