Sedan tio år har Sverige en minoritetslag, men fortfarande känner var fjärde svensk inte till någon av de fem nationella minoriteterna. Det visar en ny undersökning som Kantar Sifo genomfört på uppdrag av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen (Isof), Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget.

Och skillnaden är stor mellan minoriteterna och minoritetsspråken. Judar och jiddisch, tornedalingar och meänkieli är de minst uppmärksammade, medan betydligt fler känner till samer och samiska. Och någonstans däremellan befinner sig sverigefinnar och finska samt romer och romani chib.

– Förbättrad undervisning i skolan om samer, men också att samer fått större uppmärksamhetde senaste åren i exempelvis filmer som Sameblod, att samiska författare fått litteraturpriser,och inte minst Girjasdomen från förra året, kan ha bidragit till resultatet, säger Ellen Omma på Sametinget.

Samtidigt ser 83 procent av Sveriges befolkning positivt på att samhället stöder de nationella minoriteternas språk och kulturer så att de kan leva vidare. Starkast är stödet bland unga i åldern 15-29. Av dessa anser nio av tio att detta är ”ganska viktigt” eller ”mycket viktigt”.

– Det är glädjande att en så stor andel av de unga är positiva. Att undervisning om nationella minoriteter finns med i läroplanen för grundskolan är troligtvis en bidragande faktor. Men utifrån de insatser som gjorts inom minoritetsområdet de senaste åren hade det förstås varit önskvärt med bättre generella resultat, säger Mirelle Gyllenbäck, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholms län.