”I Erdoğans Turkiet utmålas progressiva krafter som fienden, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter som hot och minoriteter som terrorister”, skriver Heléne Fritzon och Evin Incir, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna.
Turkiets beslut att lämna Istanbulkonventionen är mycket allvarligt. Det riskerar att äventyra flickors och kvinnors grundläggande rättigheter. Bara under en dag, den 24 mars, rapporterade den turkiska journalisten Banu Guven om minst sex mord.
I Europaparlamentet arbetar vi parlamentariker i den socialdemokratiska gruppen (S&D) dagligen för att alla EU-länder ska ratificera Istanbulkonventionen. Det är därför glädjande att Europaparlamentet har initierat en rapport under våren med fokus på att se över möjligheten att göra könsrelaterat våld till ett EU-brott och EU-kommissionen kommer under året presentera ett förslag till att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande instrumentet för att bekämpa våld i nära relationer.
Det är sorgligt att landet vars största stad har fått namnge den viktiga konventionen nu väljer att lämna den. Inte så förvånansvärt ingår Turkiet numera i samma sällskap som Ungern och Polen där högernationalistiska regeringar menar att Istanbulkonventionen äventyrar den traditionella kärnfamiljens värderingar. Argumenten varierar men ett flertal konservativa ledare inom dessa länder hävdar att konventionen legitimerar en hbtqi-livsstil och underlättar skilsmässor. Gemensamt för ledarna är att de räds de krafter som ifrågasätter maktmonopolet som reserverats för män och deras straffrihet.
Enligt Världshälsoorganisationen utsätts 38 procent av Turkiets kvinnor för våld från en partner någon gång under sitt liv, motsvarande siffra i EU är 22 procent. Oavsett om siffran är 38 eller 22 procent talar statistiken för sig själv och vi måste göra mer för att bekämpa det könsrelaterade våldet. Dessutom rapporterar kvinnorättsorganisationen ”We will stop femicide”, att minst 300 kvinnor mördades i Turkiet förra året. Men den officiella statistiken har kritiserats för att inte vara tillförlitlig då en stor del av morden anses mörkläggas och registreras som självmord.
Det smärtar oss att se hur lätt nationalistiska och konservativa regeringar på kort tid raserar arbetet som tagit årtionden att förverkliga. Precis som sina vänner i Polen och Ungern angriper president Recep Tayyip Erdoğan demokratin och de mänskliga rättigheterna. Angreppen sker genom en systematisk attack på de mänskliga rättigheterna för de grupper som utgör ett hot mot den AKP-ledda regeringen. Dessa grupper utgörs inte bara av kvinnor utan även av så väl hbtqi-personer som etniska minoriteter.
Nyligen såg vi hur en parlamentariker för det feministiska och pro-kurdiska oppositionspartiet HDP, fråntogs sin status som parlamentariker under den falska premissen om att han spridit propaganda genom att retweeta en post om en artikel som uppmanade till fred mellan Turkiet och kurdiska PKK. Kort därpå såg vi hur ett partiskt domstolsväsen försökte upplösa hela HDP.
I Erdoğans Turkiet utmålas progressiva krafter som fienden, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter som hot och minoriteter som terrorister.
Mot denna bakgrund har vi ställt en fråga till EU:s höga representant Josep Borrell om när det kan komma att bli aktuellt att införa sanktioner mot Turkiet för deras kränkning av sina medborgares demokratiska och mänskliga rättigheter. Att förebygga våld mot kvinnor är avgörande för att kunna uppnå jämställda samhällen. Vi socialdemokrater kommer aldrig att acceptera att något land kränker kvinnors och flickors mänskliga rättigheter, varken inom eller utanför EU.
