Journalisten och mediekritikern Jenni Monet tillhör Laguna Pueblo-folket, liksom Deb Haaland som USA:s president Joe Biden därmed kan bli USA:s första minister från landets urfolk.

Urfolkens roll i den amerikanska demokratin underskattas ofta, menar Jenni Monet.

– Urfolkens valdeltagande har alltid underskattats, utan några egentliga fakta, säger hon.

Inför presidentvalet upplevde Monet att även utrymmet för att skriva om frågor som rör urfolk i större medier blev mindre. Hon tröttnade på den likriktade rapporteringen och beslöt sig för att ge ut nyhetsbrevet Indigenously, där hon publicerade nyhetsanalyser utifrån ett urfolksperspektiv.

Att Deb Haaland, från Laguna Pueblo-folket, ett urfolk som funnits i Rio Grande-dalen i New Mexico i mer än 35 generationer, utses till inrikesminister är, enligt Monet, del av en större roll som urfolk kommit att spela i den amerikanska demokratin.

Monet som rapporterade från mellanårsvalet i USA 2018 säger att delstaten North Dakota då uppnådde det högsta valdeltagandet någonsin.

– I valet 2020 såg vi samma sak i Arizona, i vad som varit ett historiskt republikanskt fäste, men där demokraterna vann.

Det var det stora valdeltagandet som tillslut avgjorde till demokraternas fördel, för endast andra gången sedan 1948, i detta jättejämna val.

Både North Dakota och Arizona har en stor andel urfolk. Samma gäller för Minnesota, där staden Minneapolis ligger. Monet tror inte att det var en slump att George Floyd-protesterna och hela Black lives matter-rörelsen tog far i just Minneapolis den 26 maj förra året.

– Staden anses ha de mest livfulla urbana urfolkssamhällena i USA. Det är också där den amerikanska urfolksrörelsen föddes under 1960- och 70-talet. Också det som en reaktion mot polisvåld och brist på bostäder för urfolken, säger Monet.

Hon tillägger:

– Så det låg stor symbolik i att se den aktivism som blomstrade i protesterna mot polisvåldet i just Minneapolis förra året.

Monet ser att en del av framgångarna har underlättats tack vare en högre utbildningsgrad bland urfolk och, inte minst, globaliseringen av urfolksrörelsen och den informationsdelning på internet som pågår. Inte minst kring rösträtten och valdeltagandet.

– Ytterligare en stor orsak till det ökade valdeltagandet bland urfolken i år är coronapandemin och de orättvisor och den ojämlikhet som framträdde allt starkare under förra året. Urfolken har drabbats i oproportionellt hög grad.

– Även nomineringen av Deb Haaland som inrikesminister har lett till en otrolig våg av kampanjarbete på nätet som förespråkade henne på posten.

En annan viktig fråga är den som gäller landrättigheter. En fråga som alltid håller samman urfolkskandidaterna, oavsett parti, enligt Monet.

Deb Haaland tillhör den progressiva grenen av det demokratiska partiet och är en sann förkämpe för klimaträttvisa, vilket Monet menar blev en valfråga i landet, för kanske första gången, tack vare bland andra Haaland.

Men när Haaland lade sitt första lagförslag i kongressen, vilket även var det första lagförslaget från en urfolksrepresentant någonsin, handlade det om att stärka kvinnors och barns rättigheter när de utsätts för våld, försvinnanden eller dödsfall.

– Att kvinnor och minderåriga flickor från urfolken bara försvinner är ett stort problem, likaså våld och dödsfall, och det var den fråga som Haaland första valde att driva, säger hon.

Lagen syftar bland annat till att få fram bättre statistik och underlag för att synliggöra offren och problematiken, samt stärka polisens utredningsarbete så att brotten kan lösas.

– Alla urfolks-kongressledamöter, det vill säga både republikaner och demokrater, röstade för lagförslaget som antogs förra året. Oavsett partitillhörighet tenderar de att hålla ihop när det rör urfolksfrågor. Vi får se om det även fortsatt blir så, säger Monet och fortsätter:

– Om de försvunna urfolks-flickorna var en prioriterad fråga för Deb Haaland när hon ställde upp till val som kongressledamot, så kommer den här andra delen i hennes politiska karriär handla mycket om urfolkens möjligheter att läka allt våld de utstått genom historien.

Deb Haaland.

Bidens val av Haaland beskrivs som ett ärligt försök att ta miljö- och klimatfrågor på allvar och sätta klimaträttvisa i fokus. Det är just låginkomstgrupper och afroamerikaner och andra medborgare tillhörande någon av landets många minoriteter, som har drabbats hårdast av förorenad luft och förgiftad mark. Nu bjuds de in till maktpositioner för att vara med och lösa problemen.

I USA finns 547 federalt erkända urfolksgrupper, och i egenskap av inrikesminister blir Haaland ytterst ansvarig för de viktigaste myndigheterna som hanterar urfolksfrågor.

Haaland är född i Arizona. Hennes mamma tillhör ursprungsbefolkningen och arbetade för flottan. Hennes pappa är norsk-amerikansk och var också anställd i marinen. Washington post skriver att de flyttade mycket mellan olika militärbaser och Haaland uppges ha gått i 13 olika skolor under sin uppväxt. När hon var 15 arbetade hon på ett bageri och studerade sedan juridik med hjälp av studielån och matkuponger. Hon lär också ha varit hemlös under perioder som ensamstående mamma.


Haaland har lovat att från sin position driva på för en omvandling av energipolitiken från fossila bränslen till förnybar energi.

”Jag är från New Mexico, som har stora gas- och oljetillgångar. Och jag bryr mig om varje enskilt jobb, sade Haaland nyligen i en intervju med The Washington Post. Hon tillade: ”Men vi vill inte gå tillbaka till det normala, eller hur? Vi vill inte gå tillbaka dit vi var eftersom den ekonomin inte fungerade för många människor. ”

Ledare från gas- och oljeindustrin i hennes hemdelstat reagerade dock negativt på utnämningen.