På måndag 8 mars är det internationella kvinnodagen, en dag av demonstrationer och krav på förändring, då aktuella orättvisor synliggörs. Feministiskt initiativ Stockholm vill i samband med årets kvinnodag lyfta det faktum att både innan och efter den 8 mars krävs konkreta åtgärder och politiska prioriteringar för att skapa förändring.

– Internationella kvinnodagen har blivit en dag där olika partier försöker plocka politiska poäng genom att gratta kvinnor och prata om hur deras parti ska förbättra livet för kvinnor. Men när det kommer till kritan stannar arbetet ofta där, och den 9 mars hamnar frågan om kvinnors otrygghet och återigen långt ner på den politiska dagordningen. Men vi driver de här frågorna varje dag, året om, säger Lisa Palm, gruppledare för Feministiskt initiativ i Stockholms stadshus.

Hon konstaterar att lönegapet mellan män och kvinnor är 9,9 procent enligt senaste statistiken och att det i livsinkomst skiljer omkring 3,2 miljoner kronor mellan kvinnor och män. De lägsta lönerna och bland de sämsta arbetsvillkoren finns i kvinnodominerade välfärdsyrken, något som blivit tydligt för fler under pandemin, menar Palm. Och medan utförsäljningar av hyresrätter fortsätter, kan var tredje våldsutsatt kvinna inte lämna sin relation på grund av bostadsbristen.

– Fram till valet 2022 kommer vi ha lagt åtta feministiska budgetar, varav fyra i opposition. Internationella kvinnodagen får inte bara bli en dag för partier att lätta sina samveten, utan efter krävs handling. Varje dag lägger vi förslag för att göra kvinnors liv bättre, säger Lisa Palm.

Om 8 mars blivit mest en pliktskyldig manifestation, ser du skäl att avskaffa kvinnodagen?

– Verkligen inte. Tvärtom. Däremot tycker jag att det behövs en historiekoll hos partierna, egentligen är det rätt förvånansvärt att exempelvis Moderaterna och Kristdemokraterna väljer att uppmärksamma en dag som uppkommit tack vare en revolutionär som Clara Zetkin. Internationella kvinnodagen är ett minnesmärke för kvinnors kamp världen över genom historien och att hitta gemensam kraft framåt – inte för att lätta på partiernas feministiska samvete.

Vad krävs för att fler ska låta engagemanget som kommer till uttryck 8 mars prägla resten av året?

– Det är många som har engagemang året runt, problemet är att det inte får ta plats på den politiska agendan. Det vi ser är att kvinnors säkerhet i hemmet och på gatan blir en sidofråga i den allmänna debatten om trygghet. Något som Fi arbetar för att sätta högst upp på dagordningen.