Åklagarmyndigheten i Argentina har kommit med ett banbrytande utlåtande när det gäller kvinnors och barns rätt att publicera inlägg om att de utsatts för sexuellt våld, där yttrandefriheten ges företräde framför den anklagades heder. För att utlåtandet ska bli vägledande krävs att det tillämpas i domstol.
Upptakten till utlåtandet är ett inlägg av Facebook-användaren Vi lugnar oss inte ett skit, som pekade ut en man som förövare av sexuella övergrepp begångna 2006 och 2007 mot en flicka som då ännu inte fyllt 15 år. Mannen anmälde inlägget till Facebook, som då valde att ta bort det.
I ett andra inlägg kritiserar samma användare Facebook för beslutet att ta bort det första inlägget. Denna gång valde Facebook att låta inlägget ligga kvar. Fallet omfattar även Google Argentina, då mannen krävt att länkar till inlägget skulle tas bort från sökmotorer. När techjättarna inte hörsammade mannens krav vände han sig till det argentinska rättsväsendet.
I oktober 2019 utfärdade federala domstolen i Santa Rosa, La Pampa, en varning och beordrade både Facebook och Google att agera å mannens vägnar med utgångspunkt från en bestämmelse i dataskyddslagen. Det är den rättsliga åtgärden som nu återkallas, med hänvisning till en annan bestämmelse i samma lag.
Enligt utlåtandet från åklagarmyndighetens Mariela Labozzetta, chef för specialenheten för bekämpning av våld mot kvinnor, och Horacio Azzolin, chef för cyberbrottsenheten, ska yttrandefriheten ges företräde framför rätten till heder.
Som argument anför åklagarna att det andra inlägget inte beskriver anklagelsen mot mannen varken i text eller bild, utan uppmanar offer för könsrelaterat våld att kommunicera privat. Däremot pekas mannen igen ut som förövare av övergrepp, trakasserier och våld, dock inte i termer som åklagarna anser kan betraktas som förolämpande eller förödmjukande.
Särskilt skyddat tal
Labozzetta och Azzolin framhåller i sitt utlåtande att exponering av handlingar som involverar könsrelaterat våld, samt våld mot flickor, pojkar och ungdomar ”faller inom ramen för särskilt skyddat tal och därför inte kan bli föremål för begränsningar”. De betonar också offrets dubbla utsatthet vid tidpunkten för händelserna, både som kvinna och tonåring:
”Om staten är ålagd att utreda olika uttryck för våld mot kvinnor, flickor och ungdomar för att leva upp till krav på rättssäkerhet, förefaller det oförenligt med den skyldigheten att tysta offentliga yttranden som görs om denna typ av beteende – i detta fall berättar offret i ett uppenbarligen borttaget inlägg om situationer som relaterar till sexuella övergrepp i hennes ungdom.”
Vidare hänvisar åklagarna till svårigheterna för sexualbrottsoffer att få tillgång till rättvisa och skadestånd.
– Inom rättsväsendet har vi ännu en stark statlig skuld till kvinnorna. Det handlar om senfärdighet, otillgänglighet och en serie brister som gör rättssystemets svar bristfälligt och tyvärr leder till att allför många anmälningar kanaliseras via sociala nätverk och media, säger Mariela Labozzetta till argentinska nyhetsbyrån Telams genusredaktör Silvina Molina.
Fallet måste också, enligt Labozzetta, tolkas i ljuset av internationella regelverk till skydd för yttrandefriheten:
– Flera rättigheter står på spel: yttrandefriheten och rätten till ett effektivt juridiskt stöd inför situationer med könsrelaterat våld och våld mot flickor och ungdomar, och det är den här rätten som måste råda medan vi befinner oss i omvandling till en adekvat rättslig hantering av könsrelaterat våld.
Marina Benítez Demtschenko, advokat specialiserad på datarätt, säger till Telam att rättvisan i den här typen av fall tenderar att prioritera den anklagades rättigheter framför anmälarnas yttrandefrihet, och att i vissa fall var mannens heder den avgörande faktorn för en dom till hans fördel.
– Detta är vanligt inom den argentinska rättvisan, med en struktur av svår intellektuell eftersläpning, med en uppenbar brist på köns- och klassmedvetenhet, vilket medför den konservativa idén om att privilegiera vissa krav framför andra, säger Benítez Demtschenko.
Fel signal att tysta den våldsutsatta
Det skulle enligt åklagarmyndighetens utlåtande bli paradoxalt att tysta offren när rättssystemet fortfarande inte agerar effektivt mot våld, inte skyddar offren, men erbjuder juridiska verktyg för att skydda den anklagades integritet. De skriver vidare att ”kollektiv av kvinnor och oliktänkande, som ingår i de oskyddade grupperna, fann ett utrymme att ge uttryck för våldet som de blivit och blir utsatta för genom offentligt vittnande i sociala nätverk”.
Florencia Goldsman, feministisk journalist och forskare inom it-politik, konstaterar:
– Den här typen av online-protester är ett fenomen som inte kan förnekas av feministisk mobilisering, vilket har en obestridlig inverkan, och samtidigt sticker det ut eftersom vi ifrågasätter hur den sexistiska rättvisan kan vända sig emot målsägandena och, många gånger, exponera dem ytterligare.
Att tysta offren skulle enligt åklagarna också äventyra den argentinska statens ansvar att efterleva internationella konventioner om mänskliga rättigheter, eftersom det skickar en felaktig signal till samhället om att våldtäkter och sexuellt våld är en privat, inte offentlig angelägenhet.
Nu återstår att se hur domstolarna i Argentina kommer att tillämpa utlåtandet från åklagarmyndigheten.
