Om politiken och maktspelet i riksdagen den gångna mandatperioden, coviden, klimatet och den kommande valrörelsen. För Gudrun Schyman är det ingen tvekan om vad vi måste prioritera.
2021, ytterligare ett år med covid-19 – hur står det till på Österlen?
– Det är lugnt här. Visst finns smitta men inget alarmerande. Det finns ett påtagligt storstadsperspektiv i media. Själv blir jag innerligt trött på medias letande efter syndabockar. Vi vet inte allt, ännu, och jag tycker nog vi ska ta i beräknande att detta med nya variationer och mutationer är något vi kommer att få leva med. Och nya vaccin. Det är enda vägen.
Vi ska summera 2021 och landa i valåret 2022 som startar i dagarna.
Har du noterat något rösträttsjubileum? Tankar kring det?
– På vårt initiativ, Fi Simrishamn, beslutades det för ett år sedan att skolorna skulle ta upp frågan så det har funnits särskilda evenemang. Det jag stör mig på i all rapportering är att det heter att kvinnorna ”fick” rösträtt. Den långa kampen för rättigheter beskrivs inte alls, maktfrågorna förtigs och det är väldigt sorgligt när vi lever i en tid där vi hela tiden behöver påminnas om att vi minsann inte är färdiga. Patriarkatet lever!
Du har engagerat dig i klimatet och nya Klimatalliansen under året – hur går det för er?
– Det går bra. Vi bygger en rörelse för alla som, precis som alla unga som finns på gator och torg världen över, där en klar majoritet är unga kvinnor, vill se handling. Nu! Vi har över 500 medlemmar, från norr till söder, och det är ett ständigt inflöde vart efter vi har möten. Pandemin ställer till det men det går ju att träffas digitalt också. Vi kommer att ha ett medlemsmöte i februari där alla medlemmar ska ta ställning till om vi ska registrera en partibeteckning eller inte.
– För egen del tror jag det är nödvändigt för att hålla en press på politiken också i valrörelsen. Det är oroande när glappet mellan den etablerade politiken och de krav som förs fram både av aktivister och forskare inte tas på tillräckligt allvar. Det är väldigt problematiskt när vi säger att vi är medvetna om att vi lever i en pågående klimatkris men sedan inte agerar efter det. Vi måste inse att vi behöver prioritera. Tidsaspekten och den existentiella dimensionen av problematiken kräver att det formas nya allianser. Då behöver vi stärka och utveckla demokratin genom nya rörelser som också vågar utmana makten.
Du sitter kvar för Fi i Simrishamn – hur går det där? Gör ni skillnad?
– Absolut! Vi driver ständigt jämställdhetsfrågorna, nu senast i budgeten där vi tog upp löneökningar för vård- och omsorgspersonal. Men vi har en borgerlig allians som regerar, oftast med stöd av SD, vi driver också hållbarhetsfrågorna hårt och kräver att den hållbarhetspolicy som nu antagits ska vara styrande för ekonomin, inte tvärtom.
Ställer du upp för omval?
– Jag har inga andra planer men vi har inte börjat diskutera listor ännu. Vi har ett tvådagars seminarium i mitten av januari där vi ska gå igenom det politiska läget, vad vi gjort och vad vi vill göra. Där bjuder vi in engagerade personer som inte är med i partiet också, för att de ska kunna bidra med sin sakkunskap inom specifika områden. Vi jobbar brett!
Du fick inte som du ville, att göra om Fi till ett klimatatinitiativ, blev du förvånad?
– Nej, det stod ganska klart tidigt i processen men jag blev besviken. Det hade varit guld värt att kunna använda den fria utdelning av valsedlar som Fi har även i detta val, ställa dem till klimat- och miljörörelsens förfogande. Nu blev det inte så och då får vi hitta andra vägar.
Hur skulle du summera det inhemska parlamentariska 2021? Ljuspunkter och bottennapp?
– Maktspelet har tagit andan ur politiken. Jag förstår mycket väl att det parlamentariska läge vi haft kräver alla dessa turer men när det samtidigt sker i en tid av galopperande klimatskris så får det konsekvenser för respekten för demokratin. Allt färre vänder sig till partier samtidigt som allt fler diskuterar de stora samhällsproblemen. Enkla frågor och enkla lösningar dominerar. Gängbrottsligheten är ett utmärkt exempel. All forskning visar att det är förebyggande arbete som ger resultat men det som serveras är hårdare tag.
Vi står inför ett valår. S sitter i minoritetsregering men har trots allt behållit makten. SD har släppts in i ett block de närmast har skapat själva – vad tror du?
– Det värsta som kan hända är att människor i allt högre utsträckning börjar rösta taktiskt i stället för att vi röstar på något som vi verkligen vill ha. Röstar för att blockera en utveckling, för att hålla kvar ett parti över spärren, utesluta konstellationer som vi inte vill se, och så vidare. Röstar ”mot” i stället för röstar ”för”. Det skapar uppgivenhet inför demokratins möjligheter och det ger ökat spelrum åt reaktionära och extrema krafter. Ju fler som tycker att ”politik är skit”, desto mer utrymme ges åt extrema rörelser.
Hur stor bedömer du risken att SD lyckas i sina föresatser och nå ett reellt politiskt inflytande efter nästa val?
– De har redan påverkat politiken, problemformulering, på ett i allra högsta grad reellt sätt! Titta bara på flyktingpolitiken, kriminalpolitiken, kulturpolitiken. Det är inte säkert att de skulle få mer inflytande om de skulle utveckla ett bättre reglerat samarbete, inom ramen för något block.
Vänsterpartiet har frigjort sig från S under den gångna mandatperioden och Nooshi Dadgostar har fått gehör för uppbrottet närmast av alla – hur ser du på strategin och den förändrade balanspunkten?
– Jag ser att Vänsterpartiet tänker ta den plats Socialdemokraterna en gång hade. Nooshi Dadgostar gör det bra men det finns samtidigt en växande kritik inom partiet, särskilt när det gäller klimat-, energi- och industripolitiken.
…och Miljöpartiet? Hinner de hämta hem sju år som regeringsparti före valet?
– Jag ser det inte som önskvärt att Miljöpartiet ramlar ur riksdagen och det finns nog tillräckligt många som resonerar så och som dessutom är beredda att rösta på dem.
Just nu tycks det som om brott och straff är vad valrörelsen kommer att handla om, men vad borde den handla om?
– Klimatkrisen, klimatkrisen, klimatkrisen med alla sina samhälleliga konsekvenser. Lokalt, regionalt och globalt. Samtliga rättvisefrågor finns här. De som skitar ner mest betalar minst. De som bidrar eller har bidragit minst till katastrofen får betala mest.
– Det handlar om klass, det handlar om kön, det handlar om en global patriarkal maktordning som vidmakthåller konstruktionen att vi människor ska vara ”Herrar över Jorden”. Och som dessutom har mage att mitt under brinnande klimatkris driva igenom en militär upprustning som vi inte sett maken till sedan andra världskriget. Det gäller i Sverige och det gäller i världen. Vi måste faktiskt förstå och våga prata om den existentiella dimensionen av det som nu pågår och vi måste förstå att den traditionella höger-vänster-skalan inte räcker längre. Det handlar snarare och liv och död.
Vad önskar mest inför 2022?
– Fred på jorden och fred med jorden!
