Att ha sekretessmarkering är också att leva gömd. 13 000 kvinnor har skyddade personuppgifter i Sverige. Nova Ling om kvinnorna och barnen som flyr våldsamma män och vikten av korrekta proportioner.
Jag trycker på spela-knappen, och besvikelsen tar över omedelbart. Klippet är Aftonbladets senaste om gömda kvinnor, de som tvingats fly sina hem, i försök att lämna våldsamma män.
Det första jag hör i klippet är en siffra, en som jag stött på under flera års research i ämnet. Den oförklarliga siffran 800 kvinnor som lever gömda i Sverige. Den är lika oföränderlig som felaktig. Det känns som att det bara finns 800 platser på det tåget, och att alla dessa för tillfället är upptagna: Ställ er i kö och vänta tills några blir lediga.
Känslan av att den siffran inte stämmer bekräftas av statistiken över stödkontakter. Enligt Unizon har den siffran ökat markant: från 92 400 år 2017 till 138 500 år 2020. När jag letar vidare stöds den känslan av en artikel från i somras om skyddade personuppgifter, även den i Aftonbladet.
Tillbaka till klippet. I andra meningen hävdar reportern att det inte finns någon direkt siffra på hur många barn kvinnorna på flykt har med sig. Men den siffran, liksom siffran över gömda kvinnor, finns hos myndigheten som fattar det livsviktiga beslutet om skyddade personuppgifter: Skatteverket.
Enligt Skatteverket levde 13 000 kvinnor med skyddade personuppgifter i Sverige under året som nyligen passerat, 2021. Betydligt fler, samt mer realistiskt och övertygande, än det antal som påståtts i klippet. Det stämmer också med informationen från ovan nämnda artikel. Hur många barn som flydde våldet framkommer inte som en konkret siffra, men i samma artikel uppger Skatteverket att det totala antalet personer med skyddade uppgifter är 23 938.
Det kvittar om personer har sekretessmarkering, som är den lägsta graden av skyddet, eller skyddad folkbokföring, som ger starkare skydd än sekretessmarkering. Alla de tusentals människorna lever ett ohållbart liv fyllt med orättvisor och påfrestande restriktioner. Alla begränsas de i sin vardag och utsätts för risken att bli röjda. De flesta gömmer sig från våldsamma förövare.
Varför då upprepa den oförklarliga siffran 800, som inte ens står nära verkligheten? Varför förminska problemet, som om en så hög siffra som 23 938 kan skada någon? Varför bortprioritera de med sekretessmarkering och barnen med skyddad identitet?
Det som orsakar skada är att ge för låg siffra som hamnar långt ifrån verkligheten. För ett problem som inte är stort kräver inga stora insatser. Och problemet är enormt. Men det är inte de gömda kvinnorna som är problemet, utan våldet de försöker rädda sig och sina barn ur.
Nästan 24 000 – det är ungefär lika stort som Salem, eller Knivsta, eller Nykvarn och Vaxholm sammanlagt. Tjena, Salem! Hur hade det ha känts om alla invånare plötsligt förlorade sina rättigheter till en trygg och fungerande vardag och kastades in i en tillvaro där allting handlar om att överleva? Och om att inte bli röjda?
38 sekunder in i klippet börjar reportern citera Skatteverkets hemsida. Och då inser jag vad all förvirring kring siffror grundar sig i: Skyddad folkbokföring kallas för skyddade personuppgifter, medan sekretessmarkering, som de facto är också skyddade personuppgifter, nämns som en alternativ form av möjligt skydd – dock något helt annat än skyddade personuppgifter.
Det vore bättre att citera Skatteverket ordagrant:
”Det finns tre typer av skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som det också kallas:
• skyddad folkbokföring, som har ersatt kvarskrivning
• sekretessmarkering
• fingerade personuppgifter, som innebär att du får nytt namn och personnummer.”
Torr information återberättad på officiell svenska, men med korrekta
benämningar.
I Aftonbladets klipp får jag berättat för mig även om fingerade personuppgifter, något som inte Skatteverket utan polisen har hand om. I klippet ges sken av att det är ett möjligt alternativ. Efter några samtal med polisen kan jag konstatera att det inte stämmer. Fingerade personuppgifter ges kvinnor och barn som flyr från våldsamma män inte tillträde till. Det får bara personer som flyr grov brottslighet, exempelvis polisens infiltratörer. Helt enkelt ska du vara förföljd av maffian för att ens potentiellt kvalificera för det skyddet.
Att få fingerade uppgifter skulle lösa många problem för de som flyr våldet. Men tyvärr gäller det inte dem. Ett till olösligt problem. Något som de själva inte är i stånd att lösa, men som kunde ha retts ut av beslutsfattare. Man måste se problemen för att ta sig an dem.
Förvirringen i klippet fortsätter. Skyddad folkbokföring tas upp under rubriken Skyddade personuppgifter, men sekretessmarkeringen lämnas fortfarande utanför. Sedan landar vi i en till siffra: 24 000 med sekretessmarkering. Här är den, sanningen, eller nära den. Men bilden av att de personerna också är människor på flykt, gömda, hotade, försvinner längs vägen.
Kära teamet bakom klippet! Det är klart att ni menade väl, men det blev fel. Skyddade personuppgifter består av tre kategorier: fingerade uppgifter, skyddad folkbokföring och sekretessmarkering. Ingenting får uteslutas, för alla dessa punkter representerar människor som värnar om sin trygghet på det skoningslösa viset att de måste fly och gömma sig. På sin egen bekostnad. Och att ge falska förhoppningar om ett helt nytt liv i form av fingerade uppgifter är vilseledande, vilket på sikt kan leda till mer skada.
Bra att ni har fokus på en så viktig fråga. Tänk bara på att informationen ska presenteras korrekt.
I all välmening,
Nova Ling, författare
