Den mest strikta definitionen av etnisk profilering är när ett polisingripande mot en person baseras enbart på dennes ras/etnicitet.

– Bakgrunden är att det finns de som tycker att Polisen använder metoder som liknar etnisk profilering, även om myndigheten själv inte anser att man gör det generellt. Jag har också uppfattat att man inom Polismyndigheten har åkt runt och pratat med anställda som upplever att de här frågorna kan vara svåra att prata om. Brå går inte in i det här med några förutfattade meningar utan vi vill ta reda på hur det faktiskt ser ut, säger Anna Hansson, enhetschef på Brå, till Polistidningen.

Det finns forskning som stödjer de som kritiserar polisen för att tillämpa etnisk diskriminering. Där forskningsresultat tyder på att personer med utländsk bakgrund blir misstänkta för brott och kroppsvisiterade på lösare grunder än personer med svensk bakgrund.

I en studie gjord av människorättsorganisationen Civil rights defenders 2017 vittnade representanter för olika minoritetsgrupper om att poliskontroller var vardag för dem. Poliserna som intervjuades i studien förklarade eventuella övertramp med att det rörde sig om mänskliga misstag eller enstaka rötägg inom kåren.

Enligt Anna Hansson från Brå finns det tillfällen då det kan vara motiverat för polisen att använda etnisk profilering, men att det måste utredas var gränsen för diskriminering går.

Projektet beräknas kosta tre miljoner kronor.

Läs även tidigare rapportering om rasprofilering i Feministiskt perspektiv:

2020-09-22 | ”Fråga oss vad som behövs för att öka tryggheten här”

2020-06-05 | Leandro Schclarek Mulinari: ”Det finns en stor frustration”

2019-02-26 | Raseri mot polisers och ordningsvakters övervåld

2018-01-19 | För att stoppa våldsspiraler krävs förtroende för polisen