Uppgifter om våld och övergrepp avfärdas utan motivering när domstolar fattar beslut om vårdnad, boende eller umgänge. Det visar en ny kartläggning från Jämställdhetsmyndigheten av 814 tingsrättsdomar, som samtliga meddelats efter att Barnkonventionen blev lag i Sverige 2020.
Vid tvister om barns vårdnad, boende eller umgänge är våld och övergrepp en faktor i de flesta fall, men domstolarna väger i många fall ändå inte in uppgifterna i bedömningen. Inte heller när domstolarna genomfört någon form av riskbedömning vägs samtliga uppgifter om våld in i bedömningen, enligt Åsa Hjertström, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
– Domstolarnas argument för att avfärda uppgifter om våld och övergrepp framgår inte alltid. Att inte väga in risker förknippade med våld kan få allvarliga negativa konsekvenser för våldsutsatta, oftast mammor och barn. I värsta fall kan det leda till dödligt våld, säger Hjertström i ett pressmeddelande.
Och det faktum att tingsrätterna har en skyldighet att verka för samförståndslösningar är en riskfaktor.
– Vi har sett att domstolar har verkat för att överenskommelser ska komma till stånd även när det borde anses direkt olämpligt på grund av de allvarliga uppgifter om våld eller andra övergrepp som framkommer, säger Åsa Hjertström.
Risken är att ett stort antal barn får bo eller ha umgänge med en våldsutövande förälder, konstaterar Hjertström:
– I de överenskommelser vi har granskat framkommer det inte att domstolarna har utrett barnets situation eller riskerna för barnet. Domstolen har i stort sett alltid fastställt föräldrarnas överenskommelse med en standardskrivning om att den anses vara i enlighet med barnets bästa.
Ytterligare ett vanligt problem är att domstolar formulerat om uppgifter om våld till ”samarbetssvårigheter” och i vissa fall bedömt föräldrars och barns vistelse i skyddat boende som samarbetssvårigheter i sig. Det innebär att uppgifter om våld förminskas eller osynliggörs, enligt Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
– Vi ser att domstolarna tenderar att oftare fokusera på samarbetssvårigheter än på uppgifter om våld och andra övergrepp när de fattar beslut, säger Thörn och konstaterar att domstolarna behöver förbättra sitt arbete och få en bättre förståelse för konsekvenserna av våldsutsatthet om barns rättigheter ska kunna tillgodoses.
FAKTA/Kartläggningen
• Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen gått igenom domar och utredningsunderlag från Sveriges samtliga 48 tingsrätter.
• Totalt granskades 814 domar gällande vårdnad, boende och umgänge.
• Samtliga domar har meddelats efter att Barnkonventionen började gälla som lag i Sverige i april 2020.
• I 518 mål, motsvarande 64 procent, förekom uppgifter om våld eller andra övergrepp av en förälder mot den andra föräldern, mot en partner eller mot ett barn.
• I 61 procent av fallen hade domstolen fastställt föräldrars överenskommelser.
• I två tredjedelar av de övriga 198 målen framkom uppgifter om våld eller övergrepp mot barn.
• I två tredjedelar av målen framkommer också uppgifter om våld eller övergrepp av en man mot en kvinna.
• Uppgifter om våld eller andra övergrepp av en kvinna mot en man förekommer i 13 procent av målen.
• Tingsrätten gör någon form av riskbedömningar i 69 procent av de 198 målen.
