Grönblått beslut som ökar segregationen i Stockholm

I handlingarna till Stockholms stads kommunfullmäktige på måndag framgår att den borgerliga majoriteten ämnar sälja även Gubbängsskolan, och en rad andra kringliggande fastigheter, till ägarna bakom uppmärksammade Internationella engelska skolan (IES).

Oppositionen I Stockholms stad säger sig inte ha fått ta del av informationen som krävs för att kunna ta ett beslut. I fallet Midsommarkransen har företaget Nystad redan köpt Brännkyrkahallen och ska uppföra ny skola och idrottshall åt IES. Det ärendet har kommit längre.

I båda ärendena saknas analyser av vad detta innebär för kommunala skolor i området. Det finns ingen hänvisning till skolplanen, elevunderlaget eller behov av skolplatser på sikt.

Skolinspektionens skiss över ägarstrukturen i IES liknar bolagen vi ser i en näringslivsbilaga. Här finns Fox family investment holdings LLC, Paradigm capital value fund SICAV” och Ramatuelle holdings.

Skolinspektionen har konstaterat att den komplicerade strukturen i IES sticker ut. Myndigheten kunde för något år sedan inte ens reda ut ägarförhållandena. Det har aldrig hänt tidigare.

Det behöver inte vara olagligt att slussa pengar utomlands men vissa saker är olämpliga, påpekar de.

Hyran har inte förhandlats ännu, så man går in i avtalet utan att veta om det kommer bli mycket dyrare för staden. Det betyder också att staden tar hela den ekonomiska risken för outhyrd tid.

Försäljningen av Gubbängsskolan går på tvärs med all forskning som finns om vad som krävs för att minska segregationen. Det kräver att kommuner tar ett helhetsgrepp som innefattar flera välfärdsområden. Däribland stadsplanering och uppdraget att erbjuda en likvärdig skola för alla. Det behöver inte ett privat företag göra.

Nu verkar kommunen med de största utmaningarna och statsbidragen, agera precis på tvärs med allt som forskningen säger. Och detta trots den massiva kritik som finns mot just IES.

I exemplet Midsommarkransen tecknar staden en avsiktsförklaring om att hyra in sig i både den nya och sin gamla hall för att senare i sin tur hyra ut till föreningar och andra skolor.

I Gubbängshallen hyr i dagsläget tre skolor samt 37 idrottsföreningar in sig och hallen är enligt Idrottsförvaltningen i princip alltid fullbokad. Vad som händer med föreningar och övriga skolor när IES istället äger hallen redovisas inte och inte heller vad det betyder för lokalhyran och i förlängningen stadens kostnader.

Hyran har inte förhandlats ännu, så man går in i avtalet utan att veta om det kommer bli mycket dyrare för staden. Det betyder också att staden tar hela den ekonomiska risken för outhyrd tid.

Just nu går staden dessutom back på exploateringsprojektet i Midsommarkransen. Återstår att se om det går att hämta hem senare som Exploateringskontoret förutspått i ett tjänsteutlåtande.

För att bryta segregationen behöver kommunerna ta sitt helhetsansvar. Den enskilt viktigaste faktorn för att en ung kille inte ska hamna i brottslighet är att han går ut med fullständiga betyg i nian.

Institutet för arbetsmarknad och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har undersökt sambandet mellan det fria skolvalet och skolsegregationen i Sveriges kommuner under perioden 1988–2009. Resultatet visar att skolsegregationen mellan elever i årskurs 9 med svensk respektive utomnordisk bakgrund har ökat mer i de kommuner där valet till fristående skolor är mer utbrett, jämfört med i kommuner där skolval är ovanligt.

Sambandet finns kvar även efter att IFAU tagit hänsyn till boendesegregationen, som är den faktor som har enskilt störst betydelse för segregation mellan skolor. Det håller alltså inte att endast skylla på boendesegregationen.

Etableringen av friskolor i sig skyndar på utvecklingen. Privata skolor tar inte ansvar för stadsplaneringen eller hur man ska minska kriminaliteten i en kommun. Det är en kommuns ansvar och det ansvaret tar kommunala skolor eftersom de är en del av budgeten och därmed en del av målskrivningarna.

För att bryta segregationen behöver kommunerna ta sitt helhetsansvar. Den enskilt viktigaste faktorn för att en ung kille inte ska hamna i brottslighet är att han går ut med fullständiga betyg i nian.

Vi bygger in oss. Vi skapar brotten.

Om segregationens negativa konsekvenser innebär att boende i områden med socioekonomiska utmaningar har svårare att hitta arbete, att elevers studieresultat och studieutfall blir sämre eller att tryggheten i området försämras, kommer även boende i andra områden att påverkas, eftersom samhället i stort kommer att behöva lägga mer resurser på kompensatoriska åtgärder.

På måndag kommer den borgerliga majoriteten ta ett beslut som inte bidrar till minskningen av skolsegregationen utan tvärtom. Något som innebär både ökad brottslighet och sämre hälsa. Det hänger ihop.

Hur är det möjligt att en ideologisk övertygelse totalt får dominera på bekostnad av fakta när det gäller hur segregation bryts? Varför gör man inte segregationskonsekvensanalyser såsom man tvingas göra miljökonsekvensbeskrivningar?

Vi bygger upp ett klassamhälle som vi ägnat generationer åt att stoppa. Att inbilla sig att valet är ”fritt” och att det bara handlar om att informera bort åtskillnaden utgår inte från kunskap om socioekonomiska faktorer eller vad begreppet kulturellt kapital och att sitta på rätt nätverk betyder och vilken kraft det har i praktiken.

På måndag kommer den borgerliga majoriteten ta ett beslut som inte bidrar till minskningen av skolsegregationen utan tvärtom. Något som innebär både ökad brottslighet och sämre hälsa. Det hänger ihop.

Miljöpartiet i Stockholm har chansen att rösta annorlunda.  Vad är viktigast? Att vara lojal med den borgerliga majoriteten eller fatta beslut utifrån vad som gynnar unga människors livschanser – oavsett bakgrund – bäst?

Karen Austin är verksamhetsstrateg på Våldspreventivt center i Botkyrka, och arbetade tidigare i Delegationen mot segregation (Delmos).