Nyheter

Männen drar ifrån kvinnorna i kapitalinkomster

Män tjänar mer än kvinnor och skillnaderna i kvinnor och mäns inkomster har inte förändrats under de senaste tjugo åren. Det fastslås i en rapport som Jämställdhetsmyndigheten lämnade till regeringen på måndagen.

Förutom att det står i princip still i utvecklingen mot mer jämställda inkomster i Sverige har pandemin dessutom bidragit till ekonomisk ojämställdhet, framkommer i rapporten. Detta samtidigt som det offentliga Sverige missgynnar kvinnor när det gäller finansiellt stöd till företag.


– I stort sett kvarstår samma ojämställdhetsproblem som tidigare utredningar har visat. Kvinnorna närmar sig när det gäller lönerna, men männen drar ifrån när det gäller inkomst av kapital, till exempel räntor och aktieutdelningar. Totalt finns det ett inkomstgap på omkring 20 procent, säger Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten i ett pressmeddelande.


I rapporten framkommer att kvinnor fortfarande oftare arbetar deltid, har mer sjukfrånvaro och tar ut mer föräldraledighet än män gör. Kvinnor har också något lägre löner och mindre inkomst av näringsverksamhet. 


– Sedan covid-19 drabbade Sverige har lönerna sjunkit mer för kvinnor än för män, och mest för kvinnorna med lägst inkomster. Pandemin visar också att de kvinnodominerade yrkena inom vård och omsorg påverkas av underbemanning och brister i arbetsmiljön, säger Eberhard Stüber.

När det gäller den offentliga företagsfinansieringen, så framkommer att skattemedel som utgår som stöd till företagare främst går till män och mansdominerade branscher. Dessutom är chansen att ens ansökan beviljas större om en är man än kvinna, även i kvinnodominerade branscher.

Ekonomisk jämställdhet är sedan 2006 ett av de jämställdhetspolitiska målen som riksdagen fattat beslut om. Målet säger att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Där ingår bland annat inkomster av anställning, inkomster av näringsverksamhet eller företagande, inkomster av kapital, effekter av skatter och bidrag samt pensioner.

Läs även:

2021-12-07 | Sexuella trakasserier hinder för jämställda livsinkomster

2021-11-19 | Stor andel män obekymrade om ekonomisk ojämställdhet

2021-02-02 | Myndigheter trotsar krav på könsuppdelad statistik

Nyheter

Gaza: Mödrar kämpar för att hålla sina barn vid liv

Palestinska kvinnor bakar bröd intill sitt hem som har förstörts av en israelisk attack i byn Khuza'a öster omo Khan Younisi östra Gazaremsan i slutet av november.

Två tredjedelar av de över 16 000 palestinier som uppskattas ha dödats i israeliska attacker sedan den 7 oktober rapporteras vara kvinnor och barn. Kvinnor på flykt får allt svårare att ta hand om sin familj, och den sönderslagna hälso- och sjukvården slår hårt mot dem, och särskilt mot gravida eller nyligen förlösta kvinnor.

Läget i södra Gaza blir allt svårare och nu säger FN:s humanitära chef Martin Griffiths att de och andra humanitära aktörer inte ”har någon humanitär operation i södra Gaza” värd namnet längre. Enligt BBC arbetar FN för att få Israel att öppna upp en ny gränsövergång till Gaza för att släppa in mer humanitär hjälp. Efter eldupphöret som tog slut förra fredagen har det israeliska bombardemanget fortsatt lika intensivt mot södra Gaza, dit människor uppmanades att fly, som skedde i norra Gaza innan den temporära vapenvilan. Israel hävdar att Hamas fortsätter att gömma sig bland och bakom civila.

FN:s befolkningsfond uppskattade i början av november att omkring 50 000 kvinnor i Gaza var gravida, och att över 160 kvinnor väntades föda dagligen. En av dem är Isra McDad som berättar för Time Magazine att bara två veckor innan hon beräknades föda sitt barn tvingades fly för fjärde gången. De begav sig från Gaza City söderut, slutet av oktober. Oron över var och hur hon skulle föda var stark, redan då var många sjukhus överfyllda eller hade svårt att fungera normalt på grund av bristande materiel.

– Sjukhuset jag hade planerat att åka till blev måltavla för en flygattack. Och allt jag kunde tänka på var, ”jag måste föda någonstans”, säger hon till Time.

När hon började få sammandragningar i slutet av oktober hade hon först svårt att avgöra om hon var på väg att föda för tidigt eller om det rörde sig om stress. När hon fördes till sjukhus togs hon inte emot eftersom alla platser var upptagna. Till slut fick hon plats på al-Emiratisjukhuset i Rafah i södra Gaza. Hon beskriver tacksamheten att få plats, att förlossningen blev ”den mest intensiva erfarenheten i mitt liv”, samt att hon vädjade till sin läkare att se till att hon och barnet klarade sig så att hon skulle kunna ta hand om sin treåriga dotter. Det gjorde dem, men både Isra McDad och hennes nyfödda barn tillhör de allra mest sårbara när kriget i Gaza nu har pågått i över två månader.

Rina: ”Omar var mitt liv”

Al Jazeera rapporterades i oktober att kvinnor känner sig tvungna att äta p-piller utan uppehåll för att slippa menstruationen. Detta då brist på vatten, bindor och tamponger gör det svårt att hantera mens och hygien. Det rapporterades också om att kvinnor födde för tidigt på grund av stressen av det ständiga israeliska bombardemanget. Enligt FN:s befolkningsfond har man räknat med att av alla förlossningar beräknas ”minst femton procent ha komplikationer som kräver grundläggande eller omfattande förlossningsvård”.

Och utmaningarna tar inte slut bara för att förlossningen är över – därefter ska mamman försöka ta hand om sitt nyfödda barn samtidigt som hon kanske tvingas bo på gatan, endast skyddad av ett tält, utan tillgång till tillräckligt med mat och rent vatten. Detta kämpar Rina från norra Gazaremsan med – hon kämpar för att hålla sin lilla son Ahmed vid liv. Liksom Isra McDad har hon tvingats fly och evakuera många gånger de senaste två månaderna. Hennes man Omar dödades av granatsplitter från en israelisk flygattack den 17 oktober när han försökte hitta mat åt sin familj.

– Jag kan inte greppa förlusten av min man. Omar var mitt liv, att förlora honom känns som att förlora hela min existens. Jag önskar att jag hade dött med honom, säger Rina till The Guardian och förklarar att hon inte har kunnat amma sin son Ahmed efter Omars död. Hennes bröstmjölk sinade och sedan dess har hon desperat sökt efter bröstmjölksersättning till sin son. Och rent vatten. Ett nästan omöjligt uppdrag.

Oroar sig för att sonen ska bli föräldralös

Rina som bodde i Beit Lahiya norr om Gaza City tvingades till slut fly söderut trots att hon inte hade någonstans att ta vägen. På den fjärde dagen av eldupphör tog hon sin son Ahmed i famnen och ställde siktet på Khan Younis.

Efter vapenvilan har Israels marktrupper också rört sig allt närmre städerna i södra Gaza och den 1 december regnade flygblad över folk i Khan Younis med en uppmaning från den israeliska armén till nya förflyttningar. Flygbladen innehöll en QR-kod som ledde till kartor på nätet om vilka platser som skulle vara säkra, eller mindre farliga. Rina förklarar för The Guardian att hon kände skräck när hon såg kartan. Hon och familjen begav sig i riktning mot Rafah där deras situation är än värre, även om staden än så länge är mindre utsatt för israeliska flygattacker.

– I Rafah hittade vi bara tält som inte lämpliga för människor att bo i, säger hon till tidningen och förklarar att det saknas ordentlig tillgång till badrum och toalett, att antalet tvångsförflyttade människor är överväldigande, att epidemier sprids och att kylan är sträng. Samtidigt oroas Rina både över att hon inte ska lyckas hålla sin son vid liv, samt att även hon ska dödas och göra Ahmed föräldralös.

– Jag kan inte fatta tanken på att min son kanske kommer att växa upp som föräldralös, säger Rina och fortsätter:

– Han är oskyldig och förtjänar inte det här lidandet och den här smärtan, säger hon till The Guardian.

Nyheter

Mer än hälften av alla anmälda hatbrott har rasistiskt motiv

Demonstration mot rasism på Norrmalmstorg förra året.

Mer än hälften av alla polisanmälda hatbrott under 2022 hade ett främlingsfientligt eller rasistiskt motiv, 16 procent av alla hatbrott riktades mot religiösa grupper, och 12 procent var hbtqi-relaterade. Antalet anmälda hatbrott har minskat men det är oklart vad det beror på skriver Brå i sin nya rapport som publicerades på torsdagen.

Det vanligaste hatbrottet utgörs av verbala kränkningar. Nästan lika vanligt är att hatbrottet inkluderar någon form av skadegörelse. Hatbrotten med främlingsfientligt eller rasistiskt motiv utgör sammanlagt 53 procent av alla polisanmälda hatbrott under 2022, och 17 procent av alla hatbrott var afrofobiska. Omkring en procent var antiziganistiska och en procent riktades mot samer. 16 procent av alla hatbrott riktades mot religiösa grupper: Åtta procent av alla hatbrott var islamofobiska, och fyra procent var antisemitiska, en procent var kristofobiska.

Enligt Brottsförebyggande rådets rapport utgjordes de antisemitiska hatbrotten till stor del av hets mot folkgrupp, och skedde oftast i digitala miljöer, men också på offentliga platser och i skolan. Islamofobiska hatbrott innehöll i högre utsträckning ofredanden. Medan män oftast utsätts för hatbrott generellt så är kvinnor mer utsatta när det gäller hatbrott med islamofobiskt motiv. Bland de afroboiska hatbrotten var det vanligast att utsättas för ärekränkning till skillnad från andra hatbrott där ofredande var vanligare.

Oklart vad minskning beror på

Antalet polisanmälda hatbrott har minskat från 6 301 år 2020 till 4 788 2022 uppger Brå vars rapport bygger på statistik över alla polisanmälda brott som polisen har hatbrottsmarkerat. Tittar man på på 2018 har antalet polisanmälda brott som har hattbrottsmarkerats nästan halverats, Det är oklart vad minskningen beror på men det kan bero dels på skillnader i hur dessa registreras och identifieras, dels att färre väljer att anmäla.

Enligt RFSL ligger dock hatbrotten som är hbtqi-relaterade kvar på höga nivåer, trots den generella minskningen av anmälningar. Bland annat har transfobiska hatbrott ökat från två procent 2020 till tre procent av de anmälda hatbrotten 2022.

– Varför anmälningarna minskar behöver analyseras. Vår bedömning är att det inte är ett gott tecken att antalet anmälningar minskar. Vi tolkar siffrorna som att människor inte ser anledning till att anmäla de brott som sker och det är en farlig utveckling, säger Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande för RFSL, i ett pressmeddelande.

Politiker ”behöver nu ta sitt ansvar”

Tittar man specifikt på antalet hbtqi-relaterade hatbrott anmäldes 328 sådana under 2022, med sammanlagt 340 hbqti-relaterade hatbrottsmotiv (en och samma anmälan kan innehålla fler än ett hatbrottsmotiv).

Av de hbtqi-relaterade hatbrotten var 49 procent homofobiska och 22 procent var transfobiska. Peter Sidlund Ponkala och RFSL uppmanar nu politiker att ta ansvar för allas trygghet:

– Framförallt är det oroande att se hur offentliga företrädare sprider rasism, homofobi eller transfobi, sådant som i slutändan legitimerar hat. Politiken och andra offentliga personer behöver nu ta sitt ansvar kring den här frågan, tonläget behöver sänkas, säger Sidlund Ponkala.

Nyheter

Studie: Gravida kvinnor nära jordbruk hade högre nivå av glyfosat

Protest mot glyfosat i samband med FN:s konferens för biologisk mångfald i Montreal i Kanada, COP15, för ett år sedan.

Gravida kvinnor som lever nära åkrar hade förhöjda halter av glyfosat i urinen under de tidpunkter bönder sprayade sina fält med bekämpningsmedlet glyfosat visar en ny studie från USA. Forskarna anser att resultatet är oroväckande eftersom medlet bland annat har kopplats till minskad fostertillväxt.

Det är en studie som har genomförts i södra Idaho i USA där forskare har mätt halter av glyfosat i gravida kvinnors urin som nu har publicerats. Glyfosat används ofta för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren.

Studien visar att halterna var ”betydligt” högre i samband med att ämnet användes på åkrar i områden i närheten av var kvinnorna bodde. Forskarna drar slutsatsen att det är nödvändigt att undersöka hur glyfosat påverkar fosters utveckling och hur kvinnor utsätts för ämnet, rapporterar The Guardian.

Glyfosat är världens mest använda herbicid och används i många produkter runt om i världen, bland annat ogräsbekämpningsmedel Roundup, och är också det vanligaste vanligaste verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige. Organisationer som Naturskyddsföreningen kräver att ämnet ska förbjudas i EU

Jobbade inte med medlet

Något som förvånade forskarna var att ingen av kvinnorna som deltog i studien arbetade med ämnet eller andra herbicid, och ingen i deras hushåll jobbade heller med glyfosat.

– Vad är det som sker? Sprider det sig längre än vad vi tror? Fäster det på jordpartiklar som sedan blåser runt och hamnar i människors damm? Är det dricksvattnet? Innan vi förstår det kan vi inte föreslå rätt åtgärder, säger Cynthia Curl vid Boise State University och huvudförfattare till studien som publicerades i onsdags, till The Guardian.

I studien har urin från 40 gravida kvinnor inhämtats regelbundet mellan februari till december 2021. Kvinnor ansågs bo nära jordbruksmark om de bodde närmare än en halv kilometer från en aktiv åker.

I Sverige har det en längre tid varit förbjudet att använda glyfosat för nedvissning av spannmål enligt Kemikalieinspektionen. Sedan två år är det också förbjudet att använda växtskyddsmedel, inklusive glyfosat, i hemträdgårdar, kolonilotter och på skolgårdar.