Nyheter

Antirasism och jämställdhet splittrar Generation Z

En grupp unga tjejer sitter på en bänk vid Hornsbergs strand, Stockholm 2020.

Unga vill se mer resurser till sjukvård och omsorg och att klimatpolitiken prioriteras. Men medan tjejer även prioriterar antirasism och jämställdhet högt tillhör arbetslöshet och brottsbekämpning de viktigaste samhällsfrågorna för killar. Det visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Även om intresset för samhälle och politik minskar bland de unga beskrivs det ändå vara förhållandevis högt. Det minskade förtroendet för politiska partier, riksdag och regering antas hänga ihop med pandemin, enligt rapportförfattarna.

Det finns stora skillnader mellan könen när det handlar om vilka samhällsfrågor de unga ser som viktigast. Betydligt fler tjejer (64 procent) än killar (21 procent) tycker att jämställdhet är en viktig fråga. Tjugo procent av killarna tycker att jämställdheten har gått för långt.

Det är även fler tjejer än killar som tycker vård och omsorg och miljö är viktiga frågor. Killarna har i högre utsträckning valt sänkta skatter och minskad invandring som frågor som bör prioriteras. Över hälften av killarna tycker minskad invandring är viktigt. Medan det bara är drygt tjugo procent av tjejerna som anser det.

Närmare hälften av tjejerna tycker att antirasism är viktigt. Samma siffra för killarna ligger strax över tjugo procent.

Runt 18 000 unga mellan 15 och 24 år har deltagit i studien och svarat på frågor om hur de mår, hur de ser på framtiden och vilka intressen de har.

Generellt är unga mer optimistiska kring sin egen framtid nu än för ett år sedan. De tycker de har stora möjligheter att påverka sina liva. Samtidigt som de upplever att de har möjlighet att påverka sina egna liv känner de mindre möjlighet att påverka samhället i stort, som de anser är på väg åt fel håll.

– Det kan låta paradoxalt att unga ser mer ljust på sin framtid och sitt eget liv samtidigt som många tycker att samhället är på väg åt fel håll. Men det är också ganska typiskt för den här generationen som är individualistisk men också oroar sig över samhällets framtid, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.

Så många som 86 procent anser att de har stora möjligheter att påverka sitt eget liv. Att de inte ser på samma sätt när det handlar om att påverka samhället är det resultatet som sticker ut mest i förhållande till tidigare undersökningar.

– Minskningen i möjligheten att påverka samhället skulle kunna vara ett hack i kurvan för att unga känner att de kommit längre från samhället under de senaste två åren, säger Jessica Åkerström, ansvarig för kvalitativa studier på Ungdomsbarometern.

Färre unga känner sig stressade i den här studien än tidigare. Det handlar om minskad stress inför den närmaste framtiden och stress över utbildning och jobb. Det tros vara en positiv effekt av pandemin, trots att många unga tvingats till distansstudier och upplevt restriktioner.

Viktigast i livet för ”generation Z” är kompisar och utbildning. Intresset för att läsa böcker och sex är mindre än tidigare. Mer intressant har det blivit att prova nya produkter/aktiviteter och att syssla med miljö- och klimatfrågor.

FAKTA/Generation Z

Generation Z är de personer som växt upp efter millennieskiftet. Det är den 
första generationen som växt upp med en mobil och ständig tillgång till snabbt internet. Gruppen ägnar mycket tid på sociala medier och med att spela datorspel.

Generation Z beskrivs ha en stark etisk känsla och värderar olikhet högt. Gruppen är mindre drabbad av ett antal sociala problem och hälsoproblem.