Nyheter

Mer än 80 procent av svenska OS-truppens tränare är män

Konståkning och curling sticker ut som två sporter med kvinnor på ledarposter.

I Sveriges trupp till vinter-OS är det lika vanligt att hitta en sportchef, förbundskapten eller tränare som heter Anders, som det är att hitta en som är kvinna. Varken idrottsministern, andra politiker, Riksidrottsförbundet eller SOK är nöjda, och insatser pågår för att andelen kvinnor ska öka i framtiden.

I OS-byarna i Kina arbetar 129 ledare för de svenska idrottarna. 22 av dessa är kvinnor. Detta enligt uppgifter från Lars Markusson, presstalesperson för Svenska olympiska kommittén (SOK). Totala antalet i truppen är fler, men detta är de som innehar positionen som tränare och ledare.

– Vi på SOK är också medvetna om den snedvrida fördelning och har därför startat ett projekt för att ta fram fler kvinnliga tränare, säger Lars Markusson, SOK.

Projektet lanserades i somras. Då visade SOK att antalet tränare i sommarens OS-trupp var 18 procent. Ungefär som vinter-OS i Peking, där kvinnor som arbetar som tränare är 17 procent av alla tränare.

Projektet lanserades i somras. Då visade SOK att antalet tränare i sommarens OS-trupp var 18 procent. Ungefär som vinter-OS i Peking, där kvinnor utgör 17 procent av alla tränare.

Anders Ygeman är, som idrottsminister i en feministisk regering, inte nöjd med att Sverige saknar jämställt ledarskap i sin internationella representation.

– Det är klart att målet är att ha jämställdhet inom idrotten när det kommer till ledarskapet. Jag vill ha ökad jämställdhet på alla nivåer inom idrotten. Där är vi inte idag, säger Ygeman till Fempers nyheter.

Anders Ygeman
Anders Ygeman. FOTO: Henrik Montgomery/TT

Kvotering av män

Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk tycker att man kan anta att män kvoteras in, när en så hög andel av tränarjobben går till män.

– Man tillskriver män kompetens som man inte gör med kvinnor. Man uppfattar det som tryggt och bra med män i ledarposition. Det är kulturen vi lever i som skapar de här tankarna.

Samtidigt så sker besluten utan medveten baktanke menar Björk.

– Det finns nog ingen konspiratorisk tanke inom SOK om att män skulle vara bättre ledare, det bara blir så. Och om ingen tar tag i det så fortsätter det att bara bli så. Man fortsätter bara skicka de här männen till OS då.

Moment 22

Sofia Jarl, förbundsordförande för Centerkvinnorna, menar att idrotten är mansdominerad och att kvinnor inte heller har samma resurser som män att ägna sig åt idrott på heltid.

– Här finns det ett glastak att krossa! Det finns kvinnor som är fullt kapabla att göra lika bra jobb som tränare eller ledare för förbund idag, men som kanske inte får samma chans att göra det, för att män väljs till uppdragen i högre utsträckning, säger Sofia Jarl.

Malin Björk anser också att idrotten har en manlig tradition och jämför med kulturen inom politiken. Som politiker ingår hon i en kultur där manlig kompetens är övervärderad. När män fått ledaruppdrag och utövat makt under längre tid, då antas de också vara pålitliga.

– Det blir ett slags moment 22. Man ser de oftare i den rollen och tycker det är bra att man kan peka med hela handen, säger Malin Björk.

Mycket kvar att göra

Även idrottsminister Anders Ygeman ser likheter med övriga delar av samhället:

– Det handlar om strukturer och värderingar. Idrotten är inget undantag. Det handlar om alltifrån hur hall- och träningstider fördelas, till att det fortfarande är skillnad på vilka frågor kvinnliga och manliga idrotter får från journalister.
 
Att idrottsrörelsen fått i uppdrag att representera Sverige och tar emot bidrag från staten innebär en möjlighet till påverkan. Enligt Ygeman är jämställdhet avgörande för regeringens prioriteringar på alla områden.

– När vi i förra veckan presenterade vårt krisstöd till idrotten, så var en del att stödet bland annat ska användas för att bidra till att en jämställd och jämlik idrottsverksamhet kan starta upp efter pandemin.

Samtidigt vill Anders Ygeman berömma idrottsrörelsen och menar att en hel del har hänt på senare tid gällande resurser, löner och utövande.

– Idrottsrörelsen gör ett bra jobb. Det tycker jag är viktigt att påminna om. De är också medvetna om att det finns mycket kvar att göra.

Fungerande kvotering

Malin Björk tycker att SOK:s projekt för att ta fram fler tränarjobb för kvinnor är bra. Nätverk för kvinnor fungerar menar hon. Men även om jämställdhetsbalansen blir bättre så har kvinnor fortfarande en uppförsbacke framför sig.

– Det har funnits stora problem med jämställdhet inom politiken. Det har blivit bättre. Samtidigt är det fortfarande tuffare att vara kvinna. Per automatik har man inte det förtroende som män har.

Kvotering är ett sätt som Malin Björk menar har fungerat bra inom politiken. Det handlar om att bestämma sig menar hon.

– Det enda som funkat i EU-parlamentet för att få in fler kvinnor som ordförande eller vice ordförande i de olika utskotten, är att man kvoterar. Sätter man en regel att minst en ska vara kvinna, då kan de inte alla bli män.

Malin Björk
Malin Björk. FOTO: Henrik Montgomery/TT

Möjligheter för fler

Sofia Jarl på Centerkvinnorna är väldigt imponerad av de kvinnliga idrottarna som deltar i OS för Sverige.

– Vi har flera stora stjärnor i flera discipliner, och det ska bli spännande att följa deras jakt på medaljerna.

Samtidigt ser Centerkvinnorna att jämställdheten inte bara handlar om atleter, utan även tränare och ledare.

– Vi tror på att bredda jämställdhetssatsningar på idrotten, så hela idrotten bli mer jämställd. Det finns kvinnor med stor talang, som inte fått plats och möjlighet att bli ledare på grund av rådande strukturer.

Sofia Jarl
Sofia Jarl. FOTO: Claes Söderberg

Mellan hopp och förtvivlan

Malin Björk menar att det gäller att fånga upp de som avslutat en karriär som elitidrottare. En del vill förmodligen gå vidare till att bli tränare. Då gäller det att organisationer som exempelvis SOK fångar upp dem.

– Sedan är det viktigt att vara välkomnande och bjuda på en uppmuntrande miljö fri från kränkande kommentarer. Det är svårt att säga utifrån om det handlar om en sexistisk miljö, men det kan möjligen vara något man får undersöka.

Liselotte Ohlson, chef för elitidrott på Riksidrottsförbundet, leder ett nätverk för fler landslagsledare som kvinnor. Där blandas sportchefer, tränare och förbundskaptener. Helt enkelt för att få en större sammansättning. Sportchefer är viktiga men just förbundskapten-posten, huvudtränaren, är svår att skapa jämställdhet kring på elitnivå.

– Vi kan ofta ha jämställt ledarskap på breddidrottnivå, men sedan när det kommer till toppen med OS-turneringar och så, där händer något. Jag kastas mellan hopp och förtvivlan. Man kan se positiva förändringar och glimtar av hopp, säger Liselotte Ohlson.

Liselotte Ohlson
Liselotte Ohlson. FOTO: Sisu förlag

Jämställdhet ger bättre resultat

Det finns även olika traditioner inom olika sporter. I simning är det inte ovanligt att kvinnor är tränare för både dam och herr, medan det inom andra idrotter skulle anses vara sensationellt om kvinnor tränar män.

Enligt Ohlson ger jämställt ledarskap bättre resultat, även sportsligt. Hon ser det som ett starkt skäl till att jämställdhet inom idrotten behövs.

– Studier inom andra områden visar att när ledarskapet är jämställt, så ökar produktiviteten och resultaten blir bättre. I OS i Rio kom tre av fyra kvinnliga förbundskaptener hem med medaljer. Det är ändå bra siffror att 75 procent av de kvinnliga förbundskaptenerna levererar bra resultat. Den fjärde som inte kom hem med en medalj deltog sedan i OS i Tokyo och tog hem medaljer därifrån.

Det handlar om att satsa på de steg som leder till jobb som förbundskapten menar Liselotte Ohlson. Där ser hon idrottsgymnasier som en viktig del:

– Det kan vara en väg som går att ta för den som ska jobba som förbundskapten. Man går ju inte direkt från att träna ett flick- eller pojklag två gånger i veckan till att bli landslagsledare. En väg som många går är via ungdomslandslag, eller juniorlandslag, och de tränarna rekryteras ofta från idrottsgymnasium. Även där är det dålig könsfördelning.

Maria Prytz blev historisk som första kvinnliga förbundskapten för de svenska curlinglandslagen
Maria Prytz blev historisk som första kvinnliga förbundskapten för de svenska curlinglandslagen.

FAKTA/Svenskt ledarskap i OS-truppen

Förbundskaptener och tränare som är kvinnor i OS i Peking 2022:

Maria Prytz, förbundskapten, curling och tränare för mixade curling-landslaget
Anna Gabrielsson Burvall, förbundskapten, konståkning
Irina Majarova, tränare, konståkning herr
Malin Taljegård, tränare, konståkning dam

Tidigare förbundskaptenen för konståkning, Carina Skoog, är nu med i truppen som sportchef för konståkning. Konståkning och curling sticker ut som två sporter med kvinnor på ledarposter.

Tränare, sportchefer och förbundskaptener som heter Anders i OS i Peking 2022:
Anders Wiggerud, sportchef
Anders Byström, förbundskapten, längdskidor
Anders Högberg, tränare, längdskidor
Anders Olofsson, sportchef, puckel
Anders Lundberg, scouting coach, hockey