”Social hållbarhet måste implementeras i praktiken. Det kan inte endast vara något vi fint kastar ur oss i debatter, marknadsföringskampanjer och för att det ska se bra ut”, skriver Ksanet Habte.
Att arbeta för lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnicitet, religionstillhörighet, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning är den främsta grunden för ett socialt hållbart samhälle. Jämlikhet och jämställdhet kan lätt förväxlas.
Jämställdhet avser att kvinnor och män har samma rättigheter att inte diskrimineras på grund av sitt kön, medan jämlikhet avser att alla människor – oavsett social, ekonomisk eller politisk bakgrund – är lika mycket värda och ska bemötas lika.
Rättvis fördelning av inflytande och resurser ger alla medborgare i ett samhälle möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen. Jämlikhet är därför den allra viktigaste förutsättningen för att ett samhälle och dess människor ska kunna utveckla sin fulla potential.
Vi kan inte komma ifrån att det är en social hållbarhetsfråga som gynnar oss i längden. Därför är det viktigt att ta ett gemensamt ansvar och se till att alla får lika möjligheter att dynamiskt delta och bidra i samhället vi lever i. Social hållbarhet måste implementeras i praktiken. Det kan inte endast vara något vi fint kastar ur oss i debatter, marknadsföringskampanjer och för att det ska se bra ut.
Alla medborgare måste få samma möjligheter att behandlas lika oberoende av fördomar. I arbetssammanhang ska helt enkelt den som är mest lämpad för att genomföra uppgiften för att få bästa resultat väljas. En viktig process för jämlikhet är att alla ska ges samma chans att bli valda, att få lyckas men också att kunna få misslyckas.
Ett socialt hållbart samhälle innefattar jämlikhet med målet att människor ska leva ett bra liv med en bra hälsa. Ett jämlikt samhälle leder i slutändan alltså till en mer jämlik hälsa. Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, det handlar om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.
Den psykiska ohälsan i landet ökar och enligt Folkhälsomyndigheten har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats sedan 1980-talet. Folkhälsomyndigheten menar att de faktorer som kan ha spelat roll för denna utveckling är att skolan fungerar sämre och utmaningarna på arbetsmarknaden är större idag. Därför krävs ett långsiktigt förebyggande arbete som sträcker sig över olika områden: politiken, skolan, sjukvården och arbetslivet.
För att vi i det långa loppet ska ha en fungerande socialt hållbar välfärd, bör vi alla se över hur vi förenat kan bidra till den sociala hållbarheten i en tid som denna. Diskussionen som redan förekommer inom ämnet psykisk ohälsa måste fortsätta och framförallt fördjupas. Psykisk ohälsa påverkar inte bara enskilda individer utan hela samhället.
Jämlikhet och jämlik hälsa är grunden för social hållbarhet. En jämlik hälsa kan inte uppnås om vi inte arbetar för ett mer jämlikt samhälle. Utgångspunkten i vår folkhälsopolitik är att alla individer ska ha lika chanser till en bra hälsa och en bra livsmiljö.
Med livsvillkor och resurser jämlikt tilldelade utifrån behov kan folkhälsan bli mer jämlik. För att få ett socialt hållbart samhälle är det viktigt att ingen lämnas eller känner sig utanför.
Ksanet Habte driver ett nätverk som lyfter psykisk ohälsa ur ett minoritetsperspektiv, samt Instagramkontot Fioriswe.
