”Det är svårt att veta hur långt kapaciteten och resurserna vid gränserna kommer att räcka”, skriver Alice Bah Kuhnke (MP) och gläds åt solidariteten som nu uttrycks med Ukrainas befolkning, men oroas av vittnesmål om diskriminering.
Det är krig i Europa och hundratusentals ukrainare har tvingats lämna sina hem, tagit farväl av föräldrar, barn, syskon och vänner. Många försöker att fly den ryska frammarschen, samtidigt som andra stannar eller vänder tillbaka för att strida. Det är inte bara män utan kvinnor, unga som gamla, som tar upp vapen, släpar sandsäckar och snickrar ihop väghinder för att skydda sitt lands självständighet och demokrati. Alla vi som sitter klistrade vid radion, mobilen eller tv-skärmen förundras och imponeras av den ukrainska befolkningens mod och beslutsamhet.
Det kan kännas som att världsläget ritats om i en handvändning, men i grunden har den ryska invasionen redan pågått i åtta år. Det vi nu bevittnat är eskaleringen till ett fullskaligt krig, där Ryssland de senaste dagarna fortsatt sin tradition av att bryta mot internationell rätt och den europeiska säkerhetsordningen så många gånger att jag tappat räkningen.
Idag vaknar de ukrainare som alls kunnat sova upp till krigets sjätte dag. Än finns mat, vatten och värme på de flesta håll, men detta kan snabbt förändras och en humanitär katastrof är skrämmande nära.
Jag har suttit i möten och överläggningar med både svenska Miljöpartiets styrelse och den gröna gruppen i Europaparlamentets styrelse i flera långa kvällar som blivit till nätter under den senaste veckan. Den övergripande frågan är hur vi kan stötta Ukraina och det ukrainska folket, på kort och lång sikt. Det har varit oerhört stärkande att se den stora enighet som Europas ledare för en gång skull visat. Jag är stolt över att EU slutit samman i solidaritet med Ukraina.
Jag står fast i att en trygg och säker värld i grunden måste byggas på dialog, samarbete och diplomati, inte vapen och kraftmätningar. Samtidigt har dessa verktyg mot Ryssland hittills inte gett resultat. I detta läge måste ett land ha rätt att försvara sin befolkning, sin frihet och demokrati, och vi måste stå dem bi på alla sätt vi kan.
Idag vaknar de ukrainare som alls kunnat sova upp till krigets sjätte dag. Än finns mat, vatten och värme på de flesta håll, men detta kan snabbt förändras och en humanitär katastrof är skrämmande nära. Vi måste fortsätta bistå med ekonomiskt stöd och humanitärt bistånd, samt verka för att etablera humanitära korridorer in i Ukraina så att förnödenheter kan nå in och evakuering kan genomföras, även om ryska styrkor skulle ta mer mark och begränsa vägarna in och ut ur landet.
När temperaturen fortfarande sjunker under minusstrecket på nätterna och det saknas sovplatser måste vi vara beredda att snabbt och effektivt bistå för att ingen ska lämnas efter.
Inom landet befinner sig redan många på flykt och över en halv miljon människor har lyckats ta sig till säkerhet i EU. Många på flykt är kvinnor och barn, då män i vuxen ålder förväntas stanna kvar och försvara sitt land. Hittills har de flesta välkomnats med öppna armar och varma filtar, det är en solidaritet jag saknat i Europa de senaste åren och är oerhört glad över att återse. Detta mottagande måste följas upp av trygga asylprocesser och en solidarisk omfördelning bland EU-länderna. Det är svårt att veta hur långt kapaciteten och resurserna vid gränserna kommer att räcka.
När temperaturen fortfarande sjunker under minusstrecket på nätterna och det saknas sovplatser måste vi vara beredda att snabbt och effektivt bistå för att ingen ska lämnas efter. Samtidigt måste vi säkerställa att alla som tvingas fly kriget tas om hand. Det kommer vittnesmål om rasism och diskriminering från gränserna. Det rör sig bland annat om afrikanska och asiatiska studenter som hållits tillbaka från evakueringstågen mot EU. Även de som saknar ukrainska pass och människor som tidigare flytt från Ryssland eller Belarus till Ukraina måste få garantier av EU och välkomnas.
Jag har drivit på för att frågan om rasism vid gränserna ska tas upp i den resolution som vi i EU-parlamentet kommer att besluta om vid en extrainsatt omröstning i kammaren idag. Vi gröna kämpar även för att aktivera EU:s tillfälliga skyddsdirektiv för att ge tillfälligt skydd till de som flyr, och för att säkerställa samma regler i hela EU. Vi vill också se ytterligare ekonomiska sanktioner gentemot Ryssland och Belarus. Den ukrainska befolkning ska veta att vi står stadigt vid deras sida och inte kommer backa undan.
Alice Bah Kuhnke är EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna och gruppledare för jämställdhetsutskottet, samt återkommande EU-krönikör i Fempers nyheter.
