Det har tagit tid att få fram förslagen som ingår i ett paket mot könsbaserat våld. Paketet kan bli den första EU-gemensamma lagstiftningen på området och bygger på Istanbulkonventionen, det mest heltäckande internationella ramverket för att ta itu med våld mot kvinnor och våld i hemmet. 

– Allt för många kvinnor och flickor lider av våldtäkt, trakasserier och övergrepp. Det finns inte plats för det här i det moderna Europa, säger Vera Jourová, vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för värderingar och öppenhet, i ett pressmeddelande.

Alla EU-länder har inte anslutit sig till Istanbulkonventionen. Arbete pågår för att EU som union ska ansluta sig efter beslut 2016, men det slutgiltiga beslutet i ministerrådet har ännu inte fattats. Och Polens regering, som utmärkt sig genom att inskränka aborträtten, har aviserat avsikten att liksom Turkiet frånträda konventionen.

Med en EU-omfattande lag för att bekämpa våldet mot kvinnor vill EU-kommissionen stärka efterlevnaden av de åtaganden Istanbulkonventionen innebär i alla medlemsländer, oavsett om den ratificerats eller ej. Därutöver föreslås åtgärder när det gäller onlinevåld och -trakasserier, som inte täcks av konventionen.

– Detta kommer att erbjuda verkliga verktyg för offren. Gärningsmännen måste ta konsekvenserna av sina handlingar, menar Vera Jourová.

Förslaget välkomnas av de EU-parlamentariker som drivit på för att effektiva förslag om att förebygga och bekämpa könsbaserat våld ska komma på plats.

– Vi behöver en skärpning i arbetet mot det könsbaserade våldet i alla EU-länder. Samtyckeslagstiftning bör vara norm och vi måste göra mer för att förebygga våldet och för att stötta offren. Alla kvinnor lever med ett underliggande hot om övergrepp mot dem just för att de är kvinnor. Men kvinnor har rätt att leva fulla liv, göra livsval utan rädsla, kommenterar Malin Björk (V), rapportör för EU-parlamentets betänkande om könsbaserat våld som antogs i september 2021.

Att betänkandet antogs med en stor majoritet i EU-parlamentet är lovande inför behandlingen av EU-kommissionens nya förslag, anser Evin Incir (S).

– Det är ett viktigt steg mot ett feministiskt Europa. Varje dag utsätts kvinnor och flickor för mäns våld och därför är det kritiskt att vi får den här regleringen på plats så snart som möjligt, säger Incir och betonar vikten av att förslagen stärks i den processen.

Men hinder och risk för att de istället urvattnas finns:

– Vi kan förvänta oss motstånd från högerkonservativa regeringarna i Polen och Ungern. Jag kommer dock göra allt jag kan för att det ska bli verkligt, säger Evin Incir till Fempers nyheter.

Även Alice Bah Kuhnke (MP) välkomnar reformpaketet:

– I en tid när kvinnors fri- och rättigheter utmanas och inskränks runt om i Europa av värdekonservativa krafter, är det viktigare än någonsin att vi går från ord till handling i kampen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vi gröna har länge drivit på för att könsbaserat våld, i alla former, ska bli olagligt i hela EU. Rätten att leva fritt från våld bör gälla i alla medlemsländer. 

Samtidigt menar hon att förslaget är en tydlig kompromiss.

– Den straffrättsliga grunden har vattnats ur och det är uppenbart att man hörsammat de värdekonservativa krafter som försöker trubba av våra ansatser att bekämpa våldet på riktigt. Det här är ett steg på vägen, men vi är långt ifrån i mål, säger Alice Bah Kuhnke till Fempers nyheter.

Innan reformpaketet kan förverkligas väntar förberedelser i varje medlemsland och behandling i såväl EU-parlamentet som ministerrådet. Under processen kan förslagen både skärpas och försvagas.

FAKTA/Mäns våld mot kvinnor i EU

• I genomsnitt var tredje kvinna i EU har upplevt fysiskt eller sexuellt våld sedan 15 års ålder.

• En av 20 kvinnor i EU har utsatts för våldtäkt.

• Upp till 80 procent av offren för våld i hemmet beräknas vara kvinnor.

• År 2020 dödades 444 kvinnor i 10 EU-länder av sina partner.

• Över 90 procent av våldtäktsoffren och över 80 procent av offren för sexuella övergrepp är flickor och kvinnor.

• Nästan alla som fängslats för sexualbrott är män (99 procent).

• Bland offer för könsbaserat nätvåld, särskilt dess sexuella former, är kvinnor och flickor överrepresenterade.

• Kvinnor utsätts också för våld i arbetslivet.

• En tredjedel av kvinnorna i EU som blivit sexuellt trakasserade utsattes på arbetsplatsen.

• Kvinnor som är lesbiska, bisexuella, icke-binära, intersexuella, svarta, muslimer, har transerfarenhet, funktionsnedsättning, eller tillhör etniska minoriteter löper ökad risk att utsättas för könsbaserat våld.

Källa: EU-portalen, EU-kommissionen

FAKTA/EU-kommissionens förslag

• Våldtäkt ska kriminaliseras när ett offer inte har gett sitt samtycke till den sexuella handlingen.

• Könsstympning ska kriminaliseras.

• Könsbaserat nätvåld ska kriminaliseras, inklusive spridning utan samtycke av intima bilder.

• EU-länderna ska bli bättre på att rapportera våld mot kvinnor.

• Bättre respekt för offrens privatliv i rättsliga förfaranden. Offren ska ha rätt att kräva full ersättning från förövarna för skador.

• Bättre stöd till offer genom bland annat hjälptelefoner och våldtäktskriscenter.

• Bättre samordning och samarbete mellan EU-länderna.

• Förslaget omfattar våld i hemmet, som sker inom familjen, och tar särskilt hänsyn till effekterna av denna typ av våld på barn.

• Medlemsländerna ska vidta särskilda åtgärder till stöd vid våld mot kvinnor som är utsatta för flera former av diskriminering.

Källa: EU-portalen, EU-kommissionen