Den 3 april går ungrarna till val. En splittrad opposition har enats kring en gemensam premiärministerkandidat i ett försök att utmana Viktor Orbán och Fideszpartiet. Orbán, som inför detta val hade bytt flyktingfientlig retorik mot homofobisk propaganda, måste nu ta hänsyn till kriget.
Efter att vid tidigare val ha utmålat migranter som huvudfiender har Ungerns premiärminister Viktor Orbán inför detta val utgett sig för att vara på mission för att skydda landets barn från det han kallar hbtq-propaganda. Samma dag som ungrarna ska rösta fram en ny premiärminister får de också delta i en folkomröstning om att förbjuda ”hbtq-propaganda”. Oppositionen attackerar Orbáns klasspolitik. Men kriget har ändrat förutsättningarna.
Regeringspartiet Fidesz med Orbán i spetsen kommer den 3 april att ställas mot en bred opposition, där allt från liberala och progressiva gröna partier till konservativa och ytterhögerpartier går till val med en gemensam utmanare, konservative Péter Márki-Zay.
Att oppositionens gemensamma premiärministerkandidat skulle bli just Márki-Zay var dock inte planerat. Han dök upp som en joker och skrällde i det primärval som hölls i oktober 2021.
– Väljarna tvingade partierna att gå samman eftersom de vill få bort Fidesz från regeringen, säger historikern Andrea Pető.
Orbán och hans regering har drivit en generös familjepolitik, vilket förklarar delar av populariteten. Samma familjepolitik har dock också kritiserats för att vara konservativt nationalistisk.
Statsvetaren Eszter Kováts menar att det gäller att hålla isär retorik och politik.
– Det är sant att regeringen har kombinerat familjepolitiken med visionen om att det ska födas fler vita barn till den Ungerska nationen med en anti-migrations-retorik. Men det gäller att hålla isär retorik och faktiskt politik här för att förstå situationen i Ungern, säger hon.
Arbete ingen frigörelse
Enligt Kováts ska inte den generösa familjepolitiken underskattas. Den del av den feministiska kampen, som handlar om att kvinnor ska ut på arbetsmarknaden, kompliceras i en post-sovjetisk kontext.
– Innan år 2010 hade vi en nyliberal regering som kallade sig socialister, och för dem räknades inte omvårdnadsarbetet alls. Omsorgsarbetet sågs som en börda som hindrar kvinnor från att vara på arbetsmarknaden, säger Kováts.
– När Ungern var socialistiskt var alla kvinnor på arbetsmarknaden. Det som är skillnaden nu är att arbetsvillkoren har försämrats något extremt. Få kvinnor kan i dag uppfylla sina professionella ambitioner. De svåra arbetsförhållandena gör att de ser arbetet på arbetsmarknaden mer som en nödvändighet än en form av frigörelse, säger Kováts.
Orbáns politik har gått ut på att kvinnor både ska arbeta och föda många barn. Men, påpekar Kováts, den här politiken har en stark klassaspekt.
– Ju mer de båda föräldrarna tjänar desto mer bidrag får familjen. Här ligger problemet med familjepolitiken. Den går ut på att lyfta medelklassen genom att ge dem mer pengar och privatisera samhällstjänster såsom barnomsorg, omvårdnad och även sjukvård och utbildning.
Stat för de starka
De allra sämst ställda i samhället omfattas alltså inte alls av Fidesz-regeringens politik. Och det är här oppositionen har en chans att attackera regeringen. Nämligen i strävan efter ett rättvisare samhälle där alla människor får del av välfärden. Och det är mellan 30 och 40 procent i Ungern som lever under fattigdomsgränsen.
Men skulle det verkligen bli någon skillnad ur ett feministiskt perspektiv om oppositionen vinner valet, undrar jag.
Historikern Andrea Pető vid det Centraleuropeiska universitetet i Wien säger att alla delar av staten är dysfunktionella efter tolv år med Fidesz vid regeringsmakten.
– Den nuvarande regeringen har byggt en stat som är stark för de starka och skyddar deras intressen samtidigt som den är svag för de svaga och inte garanterar dem någon säkerhet alls, säger hon och tillägger:
– Om oppositionen vinner väntar dem ett enormt arbete – en historisk uppgift – att återuppbygga den ungerska staten på ett rättvist sätt som omfattar alla medborgare.
Dessutom ser hon en fara i att den politiska elit, som under det senaste decenniet tillskansat sig EU-medel har samlat på sig sådana förmögenheter att de inte kommer att sky några medel för att ta tillbaka kontrollen över staten.
– Detta eftersom staten för dem är den enda inkomstkällan. De är inte konkurrenskraftiga på den fria marknaden, menar Pető.
Säkrat inflytande
Efter Rysslands attack på grannlandet Ukraina ökar dessutom oron bland befolkningen, även om Orbán har sagt att Ungern ska göra allt för att hålla sig utanför kriget.
Ungern och premiärminister Viktor Orbán har backat upp västländernas fördömande av kriget i Ryssland och stöttat EU:s sanktioner, vilka delvis lamslagit landets ekonomi. Landet har även öppnat för att tillåta Nato-trupper att gruppera sig i de västra delarna av landet.
Nyligen utnämndes landets populäraste minister, familjeminister och Orbán-lojala, Katalin Novák, till president – en manöver som säkrar Fidesz inflytande i landet under flera år framöver. Det är ett drag som tillsammans med utlovade engångsbelopp till familjer efter den ekonomiska kris pandemin orsakat, skulle ge rejäl vind i seglen för Orbán och Fidesz.
Nu får de hjälp av kriget. I krigstider tenderar väljarna att luta sig mot ledaren i landet och söka stabilitet och trygghet framför att rösta för något mer okänt och osäkert.
Ny retorik kan ge bakslag
Å andra sidan, menar statsvetaren Eszter Kováts, har Orbán nu hastigt tvingats ta avstånd från Putin.
– Den allt stadigare relation som de två ledarna har byggt upp det senaste årtiondet, smulas nu sönder framför ungrarnas ögon, säger Kováts som menar att det ännu är osäkert hur mycket kriget i Ukraina och den desinformationen som sprids kommer att påverka valutgången.
De många flyktingar som tas emot sköts helt av frivilliga och föreningar i civilsamhället. Det finns ingen institutionell beredskap att hantera situationen.
– Om Ungern hjälper flyktingarna, (vilket borde vara en självklarhet), kan det komma att orsaka förbittring hos alla dem som inte har fått hjälp av staten under Orbáns år vid makten, det vill säga den tidigare så hårda migrationsretoriken kan komma att slå tillbaka, säger Kováts.
Fidesz satsar nu allt på att måla upp Orbán som mannen som står för fred och ”strategiskt lugn”, som de uttrycker det, medan utmanaren Péter Márki-Zay skildras som krigshetsare och en yvigt viftande opålitlig kille.
