Våldsutsatta kvinnors och barns skyddade personuppgifter röjs ofta på grund av allvarliga brister i rutiner. Tre av fyra har någon gång fått sin nya identitet röjd och hälften har någon gång tvingats flytta på grund av det. Det framkommer i en rapport som gjorts på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.

För det mesta var det någon vid domstolen, skolan, polisen, socialtjänsten, på Skatteverket eller någon annan myndighet som läckte information om var de fanns.

– Konsekvenserna av att någon råkat göra fel på socialtjänsten eller en myndighet blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta och riva upp allt i sitt liv. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska hitta dem, säger Sophie Nilsson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Att leva med skyddad identitet innebär en svår livssituation. Att leva gömd påverkar allt från mindre vardagliga händelser som att skaffa bankkort till att få covid-19-vaccin. Samtidigt som de våldsutsatta kvinnorna och barnen bär spår av omfattande skador av det fysiska och psykiska våldet, vilket även innefattar posttraumatiskt stressyndrom. Därför kan majoriteten av kvinnorna inte arbeta alls eller endast arbeta deltid. Detta medan våldsutövaren ofta fortsätta påverka privatekonomin.

Problemet skulle bli mindre omfattande om de män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn oftare döms för sina brott, enligt enhetschef Mikael Thörn.

– Vi ser att bristen på ett stadigt boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem. Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation, säger han.

Det är Kerstin Weigl, mångårig skribent på Aftonbladet, och Petra Erlander som driver nätverket Gömda kvinnor och som själv levt med skyddade personuppgifter, som har skrivit rapporten på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten. De har intervjuat 86 kvinnor och 128 barn om hur det är att leva som gömd.

Resultatet visar på flera brister i hanteringen kring Sveriges gömda.

– Jag tycker att de gömdas situation var värre än jag redan visste. Det handlar om kvinnor och barn som blivit tillsagda av myndigheter att de måste skydda sig och sedan blir de helt övergivna, säger Kerstin Weigl till Aftonbladet, där hon tillsammans med Kristina Edblom under tio års tid kartlade kvinnor som dödats av sin man, pojkvän eller ex-man sedan år 2000, en granskning som tidningen fortsätter och blivit databas.

Enligt uppgifter från Skatteverket i januari 2022 har 10 072 kvinnor över 18 år beviljats skyddade personuppgifter, varav 2 075 även har skyddad folkbokföring och 7 997 har en så kallad sekretessmarkering. Siffran för antalet barn med skyddade personuppgifter är ungefär densamma.

– Barn med skyddade personuppgifter har ibland umgänge med en våldsutövande förälder. Vi konstaterar att det är högst olämpligt. Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Vi rekommenderar också att de här kvinnorna och barnen kan få en kontaktperson som kan ge hjälp och vägledning i myndighetskontakter och praktiska vardagsfrågor, säger Sophie Nilsson.