Nyheter

Svarta på flykt från kriget i Ukraina sätts i förvar

Människor på flykt på tågstationen i Lviv 28 februari 2022.

Människor på flykt från kriget i Ukraina behandlas olika utifrån hudfärg. Nya uppgifter visar att flera av de studenter från olika afrikanska länder som flydde kriget nu sitter inlåsta på förvar i Polen, Estland och Österrike.

Enligt dokumentation gjord av Lighthouse reports, ett undersökande journalistiskt team, som är ett samarbete mellan flera europeiska medier, sitter flera icke-vita personer som flytt kriget i Ukraina i förvar i samma länder som ukrainare tas emot med öppen famn.

Lighthouse reports har följt upp och bekräftat fyra fall, där studenter från Nigeria och Kamerun, som flytt kriget, sedan låsts in på förvar. Men det är troligtvis betydligt fler än så.

En av dem vittnar om att han var helt skräckslagen efter att ha upplevt krigets första dagar och att han mådde psykiskt dåligt. Samtidigt trodde han att han blivit kidnappad när han togs till förvar i Polen, dit han lyckades fly.

Maud Jullien, redaktör för Lighthouse reports undersökning, säger till Democracy now att den polska gränspolisen har bekräftat att 52 studenter från Afrika satt i förvar i Polen till och med den 15 mars.

Totalt fanns 65 000 studenter i Ukraina när kriget bröt ut.

– De afrikanska ländernas ambassader i Polen, som vi har varit i kontakt med, uppger att de arbetar med att få loss sina medborgare från förvaren, och att de faktiskt inte vet på vilka grunder de har förts dit, säger Maud Jullien.

Det temporära massflyktsdirektivet som alla EU-länder har kommit överens om ska gälla för de som flyr kriget i Ukraina är inte tydligt när det gäller de som har ursprung i tredje land.

– Men de borde erbjudas säkra passager till hemlandet och humanitär hjälp på vägen, säger Jullien och tillägger:

– Som det är nu sätts de i förvar, vilket i princip är fängelse.

EU:s massflyktsdirektiv garanterar inte temporärt skydd för tredjelands medborgare och därför blir det en slags välja och vraka-princip som råder kring detta, menar Jullien.