Allt började med Kvinnomänniska (1970) och Flickor på Marabou (1971). Filmen Viggen 37 – ett militärplans historia (1972) blev dock Maj Wechselmanns genombrott. En klassiker i den svenska filmhistorien och en omdebatterad film om det militärindustriella komplexet och stridsflygplanet Saab 37 Viggen som kostade den svenska staten 30 miljarder kronor.

Den dansk-svenska regissören, dokumentärfilmaren, radikalt socialkritiska debattören och politikern Maj Wechselmann har just fyllt 80 år. Mer än 50 år av intensiv filmproduktion och flera dokumentärfilmer i världsklass gör henne till en filmgigant i sin nutid. Internationellt prisad och hyllad för sina kritiska verklighetsskildringar beskrivs Maj Wechselmann som den mest produktiva filmaren i Sverige, ”en unik filmisk kraft”, ”ett unikum inom svensk film”. Eller som filmaren Stina Gardell beskriver henne: ”Att vara Maj Wechselmann, det är ett livsverk”.

Sveriges förenade filmstudios motivering till priset Glasstatyetten 2006 lyder: ”Med ditt mod och din kompromisslöshet är du ett nödvändigt salt i den svenska filmvärlden.”

Och så sent som i mars mottog Maj Wechselmann ett hedersomnämnande  för sitt arbete med filmen om Kata Dalström av Women in film and television (Wift) och UN Women Sverige.  Detta i samband med utdelningen av Anna-priset som är instiftat av de båda organisationerna tillsammans med Svenska filminstitutet och uppkallat efter en av Sveriges första kvinnliga regissörer, Anna Hofman-Uddgren.

I filmen Min mor (2017) berättar Maj Wechselmann om sin egen mor Regina som föddes 1902 i en judisk by i Ukraina. Mamma Regina flydde från tidiga massakrer av judar och smugglades ensam ut ur Ukraina 1923. Hon blev fackföreningsorganisatör på 20-talet i Kanada, där hon träffade Maj Wechselmanns danske far. 1931 flyttade mamma Regina med maken till Danmark, deltog i motståndsrörelsen under andra världskriget och flydde sedan höggravid till Sverige 1944. År 1948 fick mamma Regina veta att nazisterna massakrerat hela hennes familj i en liten judisk småstad, så kallad shtetl, i Ukraina.

De röda trådarna

Med sin filmproduktion betraktar Maj Wechselmann medvetet världshändelserna och deras mångsidiga konsekvenser, granskar och skildrar de verkligheter som på ytan framställs som skilda och oförklarliga. Lojal med sin världsbild har hon följt de röda trådarna i sitt kritiska tänkande och speglat verkligheten ofiltrerat, sådant som stormedierna ofta sammanfattar genom fragmentariska och generaliserande nyhetsrapporteringar. Wechselmanns kameralinser fastnar på de avgörande händelserna, både förr och i nutid, stannar omsorgsfullt på de sociala aktörerna, kända som bortglömda. Då avslöjas det som ofta sopas under mattan.

Maj Wechselmanns verk har engagerat en publik som under åren följt konstnärens vallfärdande fram och tillbaka i historien och runt om i världen för att synliggöra rötterna till det som skapat nuet och det som formar framtiden.

Wechselmann ifrågasätter, förklarar och tar kompromisslöst strid för den utsatta och mot maktutövningen. Det som allra mest utmärker hennes skapande genom ett halvsekel är valet av genomtänkta ämnen, epokavgörande personligheter och stora världshändelser.

Aktuell med en av sina mest kritiska filmer om Sverige, The swedish way ifrågasätter hon den svenska strategin under coronapandemin.

Kriget och militarismen

Att i motvikt mot dominerande berättelser dokumentera ett krig, vifta bort rökridåerna från de dolda dimensionerna av dess följder för mänskligt liv, är en uppgift som en pacifist bäst kan åstadkomma.

Dokumentärfilmen ”Ett rättfärdigt krig? eller Ett folkmord i Gulfen” är en av dokumentärfilmerna som fungerar som bevis om hur Iraks infrastruktur slogs sönder under ständig bombstorm.

Ett år efter Gulfkriget 1991, som av USA döptes till ”Operation Ökenstorm”, var Maj Wechselmann och hennes medarbetare i Baghdad för att undersöka hur de allierades ”civilbefolkning-säkra” nya missiler egentligen fungerat.

– Den filmen ser jag som min absolut viktigaste film om krig. I november 1991 släpptes vi in i landet, vi var på rätt plats på rätt tid, vi var nog ensamma med att dokumentera vad kriget gjorde med Irak, säger Wechselmann till Fempers nyheter.

De utbombade irakierna kom till tals om Gulfkriget 1990–1991 och gav sin bild av kriget och FN:s sanktioner mot Irak som varade till 2003. Vittnesmål som förklarar krigsförbrytelser, vilka i regel inte leder till rättsliga följder för den segrande parten.

– Det som då kallades för gamla sjukdomar, det vill säga kolera, tyfus, pandemiska sjukdomar, de härjade och folk dog som flugor, min ljudtekniker sade någonting som beskrev läget: ”folk dör ju i real tid”.

– Den här filmen visades på de tolv mest prestigefyllda festivalerna i världen. Men inte på svensk tv! Tio år senare, 2001 visade TV4 en beskuren version. Och man undrar vad det betyder att vara pacifist!

Med filmen Atomen i mänsklighetens tjänst (2020) tar Maj Wechselmanns upp ytterligare ett aktuellt ämne: debatten om hoten från kärnkraft och atombomb.

– Vem fan är det, är det kvinnorna som hittat på de ”vackra missilerna”, är det kvinnorna?, utbrister Maj Wechselmann.

Berättelser om och av kvinnor

Den röda tråden i Maj Wechselmanns filmskapande är kvinnor, makt, krig och folkmord, allt detta ur feministiskt perspektiv.

– Ja, jag är kritisk mot etablissemanget ur en feministisk synpunkt, bekräftar Wechselmann.

Maj Wechselmann har gjort tolv filmer om kvinnor, om politiker, journalister, författare, konstnärer, aktivister och politiskt aktiva, torterade kvinnor.

1969 gjorde hon Kvinnomänniska (1970) , en film om könsroller och filmer ur hennes feministiska perspektiv fortsätter med Omställningen (1973) som debatterades ivrigt inom kvinnorörelsen.  I Tala med mig systrar! (1999) möter filmaren kvinnorna i kampen mot apartheid i Sydafrika. De tatuerade mammorna (2003) om unga mammor i El Salvador, Bang och världshistorien (2008) om Barbro ”Bang” Alving, Sveriges mest kända journalist genom tiderna, samt Kvinnorna och generalerna (2010) om kvinnorörelsen Gerwani, general Suhartos blodiga kupp i Indonesien 1965, för att nämna några.

Med Moa Martinson – Landsmodern (2019), ett filmatiserat porträtt av Moa Martinson, skapade Wechselmann sin 56:e film. Dokumentären om Moa Martinson uppmärksammades under Göteborg film festival 2019. Och just nu är Wechselmann aktuell med en film om Kata Dalström. Inspelningar pågår över hela landet. De inleddes förra året i Söderköping, Abisko och Ådalen samt på Sveriges fängelsemuseum och Järnvägsmuséet i Gävle. I år fortsätter arbetet med inspelningar i Värmland, Karlstad, Molkom, Härnösand,
Nyland och Kiruna.

Kata Dalström (1858-1923) är legenden som gestaltar pacifismen för Maj Wechselmann. Pacifisten och agitatorn Kata Dahlström var en av de starkaste rösterna under en episk era. Just för att hon var ”alltför radikal – och kvinna” bestämde sig Wechselmann att göra en film om hennes liv och kamp. Filmen grundar sig på Kata Dalströms strider för sociala reformer i en tid då arbetarrörelsens agitatorer spelade en avgörande roll i det sociala och politiska livet.

– Kata Dalström avvärjde kriget mellan Norge och Sverige. Det är faktiskt fascinerande. Hon höll tal för soldaterna. Soldaterna kom och lyssnade på henne när hon förklarade för dem varför krig är inget mer än organiserat massmord. ”Vad tror ni att ni kommer att bli i det här kriget? Kanonmat!”, sade Kata Dalström.

– En suggestiv förklaring av pacifism. Det slutade med att soldaterna marscherade ut och sade nej till kriget. De förstod att de hade valet att välja mellan att kriga eller gå hem. Kata Dalström hade en stark roll i att avvärja ett krig mellan brödrafolken! Så det är inte helt omöjligt att stoppa ett krig!

Är det svårare att vara pacifist idag, nu under det brinnande nya kriget?

– Mycket svårare, det är nästan förbjudet!

Maj Wechselmann skrev 2016 i Nordic women in film:

”Regel nummer ett i filmmakeriet: Gör aldrig en politiskt kontroversiell film utan att ha stöd av de stora tv-kanalerna eller åtminstone av filminstituten.
Då kan du nämligen lika gärna låta bli – filmen kommer aldrig att visas förutom för ett litet fåtal. (Detta gäller minst tre filmer jag har gjort). Regel nummer två: Tro inte att du är någon och tro inte att du kan gå mot strömmen. Du kommer enbart att krossas.”

Gäller dessa råd än idag 2022? 

Maj Wechselmann funderar en kort stund, skrattar högt och livligt innan hon svarar:

– Ja! Nej! Det har blivit värre!