Skolstrejken berör i en första våg fyra städer Åbo, Uleåborg, Jyväskylä och Rovaniemi där skolsalarna idag står tomma. 

– Lärare i Finland har fått nog och därför vidtagit den här drastiska åtgärden, säger Inger Damlin ordförande i Finlands svenska lärarförbund (FSL) till Fempers nyheter.

Enligt Damlin släpar lönerna efter för lärare sedan ett drygt decennium, trots flera försök till förhandling under åren. Samtidigt som lönerna i den privata sektorn stigit betydligt mer.

– Vi har under åren sett en löneglidning mellan offentlig och privat sektor som lärarna inte längre kan acceptera, säger Damlin och tillägger:

– Vårt främsta krav är ett löneprogram, det vill säga en långsiktig plan för hur lärarnas löner ska höjas under år framåt.

Enligt Damlin har det pratats om ett sådant sedan 2011, men kommunernas utsatta ekonomi och coronapandemin har satt stopp för det tidigare. Nu vill lärarna inte vänta längre.

Tung arbetsbörda

Samtidigt som lönerna har stått still har arbetsbördan ökat kraftigt, dels under pandemin, dels sedan den nya läroplanen infördes 2016 vilken ger lärarna mer ansvar för samarbete med elevernas familjer och elevernas mående, vilket ofta är mycket tidskrävande.

Förhandlingarna mellan lärarfacket och förbundet och den kommunala arbetsgivarorganisationen är körda i botten. En riksförlikningsman har gått in för att försöka medla. Men förslaget som presenterades förra veckan gick rakt i papperskorgen, enligt Damlin.

– Stödet för den här strejken är unisont. Det är en stor händelse för mig som är relativt ny i rollen som ordförande, säger Inger Damlin och tillägger att hon till och med sett att det står strejkvakter utanför skolorna på onsdagsmorgonen.

– Det visar att alla sluter upp unisont i den här strejken och att det funnits ett uppdämt behov att ta situationen i egna händer, säger hon.

Själv kommer hon finnas på plats i Åbo där förbundet kommer att servera soppa och pannkakor på torget för att visa sitt stöd och prata med människor om innebörden av strejken.

– Vår målsättning är att alla lärare ska vara på jobbet så klart. Och vi önskar få igång förhandlingarna igen, säger Damlin.

Fram tills dess kommer strejken att gå i vågor. På onsdagen berör den fyra skolor. Och om det inte leder till någon lösning mellan parterna kan det bli aktuellt med lärarstrejk i Tammerfors och Kuopio redan nästa vecka och i Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda efter påsken.

Senast lärare i Finland strejkade var 1984 och nu, nästan 40 år senare är det dags för lärare att använda sig av sin lagstadgade rättighet att strejka.

– Det är en sista utväg, säger Damlin.

Missnöje påverkar attraktionskraften

Enligt en undersökning som FSL låtit utföra bland sina medlemmar, planerar var tredje lärare ett branschbyte.

Bland de som planerar ett byte av bransch anger 83 procent en för stor arbetsbelastning som orsak. 58 procent anger en för låg lön som orsak.

– Det är inte bara den biten att de planerar branschbyte, utan det är en allt större del av medlemmarna som är missnöjda med lönen om vi jämför fem år tillbaka, säger Damlin och oroar sig för att attraktionskraften i yrket dalar kraftigt.

Damlin är orolig för hur det finländska samhället kommer att se ut i framtiden om inte något görs åt problemet. Och det gäller inte bara lärarbranschen utan också vårdbranschen – en annan kvinnodominerad bransch.

– Hur jobbigt vi än har det just nu så bygger vi framtiden via dessa yrken. Det är min hälsning dit ut, jag hoppas faktiskt att vi inte tänker så kortsiktigt att det här inte går nu för ekonomin är för dålig, utan att vi tänker på längre sikt.

Finland har fått mycket internationell uppmärksamhet för den höga undervisningskvalitén i skolorna och elevernas goda resultat. Resultaten anses i första hand bero på att skolan är jämlik. Men i takt med att arbetsvillkoren försämrats finns det en risk att de goda resultaten följer efter. Enligt den senaste Pisa-undersökningen uppvisar finska elever fortfarande höga resultat, och det är endast i naturvetenskapliga ämnen som poängen minskat.