Fler än 800 professionella kvinnor inom Irans tv- och filmindustri har undertecknat ett #metoo-upprop som cirkulerat den gångna veckan. Skådespelarna, filmmakarna och regissörerna kräver en oberoende granskningskommission. Uppropet har väckt starka reaktioner och visar på den nya era som inletts i branschen.
Först gick två regissörer ut och berättade om sexuella trakasserier de utsatts för av en mycket känd skådespelare. Det visade sig att de var inte ensamma. I veckan publicerades ett starkt upprop med 300 namnunderskrifter, samtliga kända film- och tv-stjärnor, regissörer och filmare.
Den nya #metoo-vågen i Iran har skakat om landets tv- och filmindustri. Det som alla visste, men i decennier sopat under mattan, var nu beskrivet i ett offentligt uttalande. Det gick inte längre att avfärda eller bortmanipulera det faktum att systematiskt förtryck och övergrepp pågår i branschen, den här gången i Iran.
Stor uppslutning
Inom loppet av ett par dagar anslöt fler professionella kvinnor och det blev fler än 800 kvinnor från tv- och filmbranschen som skrev under uppropet. Ett par dagar senare har kvinnorna i filmindustrin bett allmänheten att skriva under uttalandet för att visa sitt stöd för kraven på oberoende granskning av filmindustrin, oberoende från staten och polisen, kräver initiativtagarna. Tusentals har hittills skrivit under, bland dem många män från branschen.
I det gemensamma uttalandet beskrivs hur kända mäktiga män inom industrin systematiskt utnyttjar sin maktposition för att utsätta sina kvinnliga kollegor för mobbning, hot, förolämpningar och sexuella övergrepp. Allt detta utan att någon ställs till svars, vare sig av de rättsliga myndigheterna eller filmindustrins egna förbund och föreningar.
”Vi vill varna medarbetarna i Irans filmindustri för förekomsten av allvarliga övergrepp mot kvinnor, något som nu har lett till detta gemensamma upprop”, skriver undertecknarna och betonar att övergrepp och anmälningar har ignorerats och dolts i tystnad medan de utsatta som höjer rösten förlorar sina jobb, rykten och position.
Systematiska övergrepp
De 800 kvinnorna i tv- och filmbranschen skriver att det var dags för kvinnor inom filmindustrin att gå ihop för att i solidaritet med varandra och med utsatta kollegor fördöma och stoppa alla former av sexuellt våld, trakasserier och hot på arbetsplatserna.
Inte nog med att det saknas någon hållbar mekanism för att hindra mäktiga individer inom filmindustrin från att systematiskt begå sexualiserat våld. De menar att det även råder ”en oskriven allmän överenskommelse om att utövandet av sexualiserat våld och övergrepp mot kvinnor på våra arbetsplatser är normativa och att inga allvarliga konsekvenser väntar förövaren”.
Vidare skriver de att varken i anställningsavtal eller andra interna dokument informeras det om vart kvinnor ska vända sig när de utsätts för maktutövning, utpressning med lön eller anställning, fysiska och psykiska trakasserier, verbal och fysisk misshandel. Det är oklart vilket stöd som finns och från vilka enheter.
Locket på
Idag är det branschens egna organisationer, bestående av okunniga och partiska personer, som behandlar de utsatta kvinnornas anmälningar, enligt skådespelarna som har kommit till tals i samband med uppropet. I regel behandlas och förhandlas anmälan bakom stängda dörrar, genom medling och påtryckningar då den utsatta ska konfrontera förövaren, locket läggs på och förövaren går ut med minsta möjliga följder, oftast inga.
Under de senaste åren har enskilda kvinnor tagit initiativ i #metoo-anda och berättat om sexuella trakasserier och övergrepp, om männens maktutövning över kvinnorna inom konstvärlden och tv- och filmindustrin. Detta medan kvinnorna undvikit att vända sig till polis- och rättsväsendet vilka de saknar förtroende för.
Att vända sig till polisen och staten, som själva legitimerar och uppmuntrar kvinnoförtryck, är inget kvinnor i totalitära länder överväger i första hand. Att det ofta är lönlöst även i rättsstater har motiverat #metoo-rörelsens framfart i världen.
Oberoende granskning
Med det aktuella och gemensamma uppropet kräver kvinnorna från tv- och filmindustrin att förövarna ställs inför rätta. Fast inte av staten eller de officiella juridiska instanserna. Detta är kvinnorna inom filmbranschen väldigt noga med att förmedla. I uttalandet krävs istället att en oberoende granskningskommitté, bestående av enbart kvinnor, opartiska experter inom konst och juridik med genusperspektiv, ska agera transparent och demokratiskt. Den här kommittén ska granska anklagelserna, branschens interna normer, regler och ta itu med missförhållandena.
Filmindustrins eget förbund Khane-ye cinema, en mäktig förening som styrs av filmindustrins aktörer, har reagerat starkt. Samtidigt som förbundet fördömde missförhållandena påpekade det att ett råd med uppgift att försvara ”kvinnors dygd” som de utsatta kan vända sig till utan rädsla för repressalier redan finns inom förbundet. Detta avfärdades direkt av kvinnorna bakom uttalandet. De menar att detta råd är långt ifrån självständigt och saknar kunskap inom ämnet.
Rådet uppfattas inte som oberoende och består bland annat av representanter från regeringen. Dessutom är många medlemmarna i rådet själva anklagade för sexuella trakasserier eller har hjälpt till att lägga på locket, enligt kvinnorna i branschen. Även den iranska regimens rättsväsende har officiellt kommenterat uttalandet och meddelat att de utsatta ska vända sig till polis och domstolar. Något som de kvinnor som står bakom uttalandet absolut vill undvika. Att blanda in staten och det iranska polisväsendet kan leda till mer övervakning av kvinnorna, skada branschen och skulle inte leda till någon förändring, menar de.
Ny era
Reaktionerna på avslöjandena och det gemensamma uttalandet har varit stora i det iranska samhället och frågan har uppmärksammats i medierna. Regimtrogna är något skadeglada och menar att dessa kvinnor ska skylla sig själva när de väljer att arbeta inom ”en sådan bransch”. De anklagar kvinnorna för att inte följa anständighetsnormerna, bland annat hijab-lagen, och anser att de därför förtjänar att bli utsatta för sexuella närmanden.
Som i alla länder har maktbalansen inom tv- och filmbranschen i Iran under de senaste åren vänt till kvinnornas fördel. Det har aldrig funnits så många kvinnor på höga positioner, som folkkära skådespelare och regissörer, i branschen som idag. Branschförbundets uttalande är ett historiskt bevis för en ny era i tv- och filmbranschen i Iran, där kvinnorna har blivit en kraft att räkna med.
Uppropet är ett led i #metoo-rörelsen, som inte avtar. Globalt fortsätter rörelsen att nå stor uppmärksamhet och folkbilda. De senaste månaderna uppmärksammades #metoo-vågen i Japan, Egypten, Indien, Mexiko, Uruguay och nu Iran – igen.