Intervju

Så vill Eva Elmström stärka klimakterievården

Eva Elmström.

Vården har inte tillräcklig kunskap om klimakteriet. Det vill barnmorskan Eva Elmström som specialiserat sig på klimakteriet göra något åt. Med sin bok Klimakteriet – handbok för vårdgivare vill hon bidra till en mer jämlik vård för kvinnor i övergångsperioden.

– Jag får dagligen besök på barnmorskemottagningen av både unga tjejer och mogna kvinnor runt 50, som undrar om deras mående kan ha att göra med könshormoner, säger Eva Elmström, som är aktuell med boken Klimakteriet – handbok för vårdgivare – en bok som bygger på vetenskaplig grund och den senaste forskningen inom området.

Eva Elmström är barnmorskan som specialiserade sig på klimakteriet när hon märkte hur lite kunskap det fanns inom sjukvården för hur kvinnors könshormoner påverkar livet. Detta samtidigt som hon upplevde att antalet kvinnor i alla åldrar som undrar om deras mående har med könshormoner att göra ökar.

Med sin bok vill hon öka klimakteriekunskapen inom vården och på så vis förbättra för kvinnor.

– Faktum är att vi kvinnor nog alltid påverkats mycket av könshormoner, oavsett hur gamla vi är. Om vi frågar våra föräldrar så har de säkert påverkats mer än vad de säger att de gjort. Samtidigt upplevs klimakteriet väldigt olika, säger Elmström och fortsätter:

– Men det beror kanske på att det är svårt att veta vad det är som påverkar oss i livet – att det är så mycket som spelar in.

Famlar efter förklaringar

Eva Elmström säger att måendet ofta handlar om belastningarna i livet.

– Vi är väldigt belastade från unga år, och vi kanske inte är gjorda för all den här belastningen, därför uppstår en del symtom.

Stressymtom kan vara svåra att särskilja från symtom som kan härledas till förändringar i könshormonerna.

– Visst påverkas vi av könshormonerna, men de i sin tur påverkas lika mycket av hur vårt liv ser ut i övrigt. Att tappa mensen kan till exempel bero på en rad olika orsaker, såsom stress, kostvanor eller snarare brist på mat och näring vid exempelvis anorexi.

Elmström beskriver det som att kvinnor i alla åldrar famlar efter förklaringar när de inte känner igen sig själva i sitt mående. Därför, menar hon, är det viktigt att det görs en så kallad differentialdiagnostik när kvinnor söker vård.

– Det handlar om att ställa en rad frågor, inte bara om blödningar, utan en kartläggning av hur relationen ser ut, tränings- och matvanor, ätstörningar, sociala interaktioner och så vidare. Ingen av dessa frågor är mindre viktig än någon annan.

Precis det här har Eva Elmström specialiserat sig på, inhämtat kunskap kring och lär nu ut inom sin egen profession. För trots att det pratas och skrivs mycket om mående och mående kopplat till könshormoner idag så bygger det långt ifrån alltid på faktabaserad kunskap.

Svar under ytan

I sin profession möter Eva Elmström ofta kvinnor som redan har idéer och övertygelser gällande sitt mående eftersom de identifierat sig med influencers.

– Då har vi redan ett motstånd att jobba med, säger hon. Särskilt om det visar sig att det finns fler faktorer bakom måendet.

Om en ung tjej kommer och vill byta p-piller måste det finnas tid och plats för fler frågor som rör personens livssituation, och eventuella förändringar av den. Det gäller att skrapa lite på ytan, som Eva Elmström uttrycker det.

– Om det är en 40-åring, då kan man fundera mer kring hormoner. Här börjar det bli spännande, även om det är svårt att veta vad som är vad här också. Men där vid 40+ börjar ofta symptomen. Det klassiska är att blödningsmönstret förändras. Och att lite mer pms börjar visa sig. Det beror på att progesteronet börjar svikta och vi bildar inte lika mycket längre, vilket i sin tur gör att vi inte kan hålla slemhinnan i vår menscykeln riktigt lika bra.

– Perioden från att det här börjar inträffa tills några år efter att vi slutar menstruera kan benämnas övergångsperioden, säger Elmström.

Ärliga samtal

Övergångsperiod är ett begrepp som rör klimakteriet som Elmström vill etablera i boken. För henne har det genom boken varit viktigt att bidra till att vårdgivare får ett gemensamt språk och använda sig av det för att inte orsaka mer förvirring än den som redan råder.

Under övergångsperioden uppstår olika symptom till exempel svettningar, att bli varm oftare och nattsvettningar.

– Men det vanligaste jag hör från kvinnor 40+ är ”jag känner inte igen mig själv”. Det handlar om allt från ökad oro, ökad ångest, sömnsvårigheter, kognitiva förändringar, till att minnet påverkas och en förvirrad känsla.

Elmström menar att en kvinna är som mest belastad i livet mellan 40 och 50 eller till och med ända upp till 65 år.

– Din kropp har börjat åldras, du kanske har barn, arbete, relationer, åldrande föräldrar. Samtidigt går hormonerna upp och ner och varierar. Det är en påfrestande period innan hormonerna har lagt sig på en mer jämn nivå och det är lättare att hantera, säger hon och tillägger:

– Därför är det extra viktigt att ta hand om sig själv. Det vill säga fråga sig: vad behöver jag? Det är den absolut viktigaste frågan du kan ställa till dig själv.

– Jag har haft kvinnor som kommit till mig i 42-årsåldern och är helt övertygade om att det är könshormoner. Och blivit nästan förbannade på mig för att jag säger att nej, det har inte med könshormoner att göra. Det kanske har att göra med att du jobbar 150 procent och har två små barn hemma. Det är vid sådana tillfällen det ganska tuffa, men ärliga samtalet med dig själv behövs.

Inga snabba lösningar

Enligt Elmström är det inte ovanligt att kvinnor i den här åldern börjar dricka lite mer på fredagar och lördagar, för att få bort den inre spänningen. Men alkoholen belastar och kan till exempel ge mer svettningar. Nattsvettningar kan bli ett stort problem om det gör att sömnen störs.

Det är också många som inte tar sig tid till sociala interaktioner, vilket också kan få negativ inverkan på måendet.

Under övergångsperioden är det viktigt med självrannsakan och att ge sig själv tid till återhämtning, träning och socialt umgänge.

– Väldigt många upplever ändå en förbättring i måendet av att göra det här arbetet själv. Och det är något alla har nytta av. Vi vet ju att stress och belastning kan påverka allt. Du kan få hjärtinfarkt av stress, du kan få högt blodtryck av stress, så det är viktigt att ta tag i det.

Det finns inga snabba lösningar på den här målgruppens mående.

Det som finns är bland annat en del hormonfria produkter, till exempel preparat som innehåller fytoöstrogen. Det är sojaprodukter som delvis kan ge snarlik effekt som östrogen, och fungera för vissa.

– Hormonbehandling är det lättare att ta ställning till när kvinnan är i klimakteriet, vilket är perioden cirka fem år före och efter menopausen.

Eva Elmström upplever att det finns en stor efterfrågan på mer kunskap om könshormoner inom yrkeskåren barnmorskor och bland andra intresserade av kvinnohälsa specifikt. Men kunskapen behöver spridas även till primärvården, som ofta är först att träffa kvinnor som söker vård för olika symptom.

Därför kommer Elmström att fortsätta föreläsa om klimakteriekunskap brett inom hälso- och sjukvården.

FAKTA/Könshormoner

Könshormoner bildas till största delen i äggstockarnas äggceller. Vid puberteten har tjejer 400 000 äggceller, och vi använder bara 400 av dessa. Omkring 40 års ålder börjar äggens kvalitet successivt försämras och till slut finns inga ägganlag kvar, vilket innebär att det inte kan bildas könshormoner längre från äggstockarna.

Menopausen har en exakt definition. Det är dagen då mensen försvinner, vilket går att fastställa 12 månader efteråt.

Klimakteriet – cirka fem år före och efter menopausen. Det är perioden när östrogenet börjar svikta, vilket ger effekt med vallningar, torra slemhinnor, sexuella besvär med mera. Innan klimakteriet är besvären inte lika tydliga.

Källa: Klimakteriet : handbok för vårdgivare av Eva Elmström och utgiven av Gothia kompetens AB