Ett av argumenten för ett svenskt Nato-medlemskap är att det skulle garantera Sveriges säkerhet, men Nato är en kärnvapenallians och kärnvapen är massförstörelsevapen, inte försvarsvapen.
Redan innan Ryssland angrep Ukraina i februari i år fanns det ett växande hot om kärnvapenkrig i världen. Om Sverige går med i Nato blir vi del av en kärnvapendoktrin och måste ta ställning till om vi vill ha kärnvapen på vårt territorium.
Kärnvapen är enbart till för att anfalla och det finns inga skydd mot kärnvapen. och därför måste de avvecklas. Det anser organisationen Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK).
Kärnvapen skyddar inte mot krig, tvärtom möjliggör kärnvapnens existens angreppskrig och kärnvapenmakter har startat många krig,
– Du kan inte försvara något med kärnvapen, eller försvara dig mot kärnvapen. Det är viktigt att känna till, säger Vendela Englund Burnett, ordförande för Svenska läkare mot kärnvapen.
Englund, prisbelönt allmänläkare, och hennes organisation menar att alla måste förstå att det inte går att vinna ett kärnvapenkrig.
– Den största villfarelsen när det kommer till kärnvapen är att det skulle finnas avancerade kärnvapen som är någon slags precisionsvapen, som det går att kriga i mindre skala med. Det är fullkomligt fel. Användningen av kärnvapen får obeskrivbara konsekvenser. Allt annat är naivt att tro, säger Englund Burnett och understryker:
– Kärnvapen är anfallsvapen som slår blint, eftersom de inte kan styras. De som finns är minst trettio gånger starkare än de starkaste konventionella bomberna. Och de skadar allt levande. Det finns inga precisionskärnvapen.
Nato och kärnvapen
Ett av argumenten för ett svenska Nato-medlemskap är att det skulle garantera Sveriges säkerhet, men det argumentet vänder sig Englund Burnett mot.
– Vi vill ha skydd, men om vi går med i en allians som Nato som har en kärnvapendoktrin så gör vi oss till ett primärt mål, säger hon men understryker samtidigt att SLMK inte tar ställning i Nato-frågan.
Nato är en kärnvapenallians. Ett svenskt Nato-medlemskap skulle innebära att Sverige blir del av en kärnvapendoktrin. Att gå med i Nato innebär att ansluta sig till en säkerhetspolitik byggd på massförstörelsevapen.
– Sverige kommer vid ett Nato-medlemskap därför bland annat behöva ta ställning till om vi ska ta emot kärnvapen och delta i planeringen av massförstörelsevapen, menar Englund Burnett.
Det skulle innebära en helt ny kursändring från en tidigare säkerhetspolitik som byggt på värderingar kring fred, nedrustning och dialog. Nato har inga egna kärnvapen utan förlitar sig på USA:s och Englands kärnvapen. Det så kallade kärnvapenparaplyet som Nato-medlemmarna ryms under förlitar sig i princip helt på amerikanska kärnvapen. Det innebär att USA dikterar villkoren för alliansens kärnvapenpolitik. Storbritanniens kärnvapen utgör ett sekundärt stöd. Frankrikes kärnvapen är inte integrerade i Natos kommandostruktur men kan användas i försvar av alliansen om Frankrike vill.
Sverige skulle vid en Nato-anslutning kunna välja att inte tillåta kärnvapen på svenskt territorium, varken på land, i luften eller i havet och inte heller delta i övningar med kärnvapen.
– Vi som organisation driver enbart frågan om ett avskaffande av kärnvapen. Om Sverige skulle gå med i Nato skulle vi fortsatt vilja att Sverige förblir en stark röst mot kärnvapen inom Nato-alliansen.
I Norge, som är medlem i Nato, finns inga kärnvapen. Englund Burnett menar att Sverige och Finland om de går med i Nato skulle kunna förbli kärnvapenfria och på så vis garantera att Norden förblir ett fredat område.
– Det är en viktig diskussion som bör finnas med i diskussionerna med och om Nato från början.
Nobelpris för arbete mot kärnvapen
Svenska läkare mot kärnvapen har under 40 år arbetat för avskaffandet av kärnvapen. De vet att om kärnvapen används står sjukvården maktlös. Organisationen har mottagit två Nobles fredspris för sitt arbete med att informera om kärnvapnens medicinska konsekvenser.
Ett taktiskt kärnvapen anses idag ha något kortare räckvidd än de största kärnvapnen, men är ändå sju till åtta gånger större än de kärnvapen som sprängdes i Hiroshima. Enligt ett räkneexempel från Svenska läkare mot kärnvapen skulle upp mot 90 000 människor omedelbart dö och en kvarts miljon människor skadas om ett sådant kärnvapen landade mitt i huvudstaden. Samtidigt skulle det uppstå eldstormar, tryckvågor, bränder och strålning, som i sin tur skulle innebära att människor både dör och skadas. Bland de döda skulle många av stadens tiotusen läkare finnas.
– Samtidigt skulle elektriciteten slås ut, vilket i princip skulle innebära att alla sjukhus, som är extremt beroende av elektricitet och avancerad teknisk utrustning, förvandlas till härbärgen. Där det i bästa fall skulle gå att smärtlindra, men inte mycket mer, säger Englund Burnett.
Det går inte att behandla och vårda patienter från en kärnvapenexplosion.
– Vi som läkare vet att det inte går att behandla skador åsamkade av kärnvapen, utan de insatser vi kan göra är preventiva och därför måste kärnvapnen avskaffas, fortsätter hon.
David Victorin, vice ordförande på Svenska läkare mot kärnvapen, säger att det inte går att ha beredskap för en kärnvapenattack.
– Skyddsrum mot kärnvapen existerar inte i bemärkelsen skydd mot kärnvapen.
Det finns ingen chans att hinna ta skydd för den värmestrålning som kärnvapen utlöser om man inte har blivit förvarnad. Allt som finns på platsen där bomben exploderar smulas sönder och förbränns. Kvar blir rök, gaser och små partiklar som stiger upp i luften och ett svampliknande moln bildas. Strax därefter når tryckvågen fram. Tryckvågen är så våldsam att den slår sönder hus och krossar människor på många kilometers avstånd. Människor som befinner sig nära explosionsplatsen kan dödas enbart av tryckvågen. På längre avstånd orsakar trycket skador inuti kroppen så som lungskador, sprängda trumhinnor och inre blödningar.
Tryckvågen och värmestrålningen är de faktorer som omedelbart orsakar flest skador och dödsfall vid en kärnvapenexplosion. Dessutom leder användningen av kärnvapen på sikt till klimatförändringar och svältkatastrof.
Beräkningar som gjorts från Indien och Pakistan om de skulle använda något av sina kärnvapen regionalt visar på att det skulle leda till en temperaturminskning på 2-3 grader, vilket ibland kallas kärnvapenvinter. Det skulle i sin tur få stora negativa effekter på livsmedelsproduktionen. Vid en kärnvapenvinter beräknas att runt en miljard kan dö av svält .
Fredsnation i Nato?
– Vad som än beslutas i Nato-frågan så önskar jag att Sverige förblir ett föregångsland när det kommer till arbetet att verka för fred, avspänning och nedrustningssamarbeten, säger Vendela Englund Burnett.
Enligt Svenska freds går det inte att skapa långsiktig säkerhet med hjälp av en militär allians och militära medel. Svenska freds är istället oroliga för att Sverige genom en allians med odemokratiska länder riskerar att dras in i krig och väpnad konflikt.
Svenska läkare mot kärnvapen vill också att Sverige skriver på FN:s förbudsavtal mot kärnvapen TPNW, som Sverige var med och antog i FN 2017, men valde att stå utanför 2021. (länka gärna)
– De satsningar som görs på militären och höjningen av försvarsanslagen kommer inte att kunna bidra till något skydd för Sveriges del mot kärnvapen, säger Englund Brunett.
Det råder stort hemlighetsmakeri kring både kärnvapen och ekonomin kring dem. Det är därför svårt att få grepp om vad världens kärnvapen egentligen kostar. I dagsläget moderniserar och uppgraderar alla kärnvapenstater sina kärnvapen, vilket bidrar till att kostnaderna ökar.
