I april 2018 genomfördes många stora demonstrationer i Nicaragua där landets president Daniel Ortega samlat all makt i sina händer. Demonstranterna krävde sann demokrati och frihet, men möttes av ett stort våldsmonopol.

Flera demonstranter sköts ihjäl. I efterhand visar invånarna missnöje på bland annat sociala medier. En av de som meddelade sina åsikter på Facebook och Twitter är den mycket kända sportjournalisten Miguel Mendoza, som bevakar den mycket populära idrotten béisbol.

I mitten av februari i år dömdes han till nio års fängelse för att ”konspirera och undergräva nationell integritet och spridning av falska nyheter”.

Den 51-årige Miguel Mendozas öde har berört många runt om i världen. I Sverige har yttrandefrihetsorganisationen Svenska pen dragit igång en kampanj för Mendozas omedelbara frihet i serien ”Tolv tystade röster” där den svenske förläggaren Gui Minhai med flera uppmärksammas.


Enligt Gioconda Belli, författare, poet och ordförande för Pen Nicaragua, som tvingats lägga ned på grund av de drakoniska lagarna, är Mendozas liv i fara.

– Miguel Mendoza är inlåst i en cell på två gånger två meter utan fönster. Han är svårt undernärd och har gått ner trettio kilo. Den elvaåriga dottern har inte fått besöka honom eller kommunicera med honom på telefon eller via brev. Han har varken filt eller kudde att lägga på cementplattan där han sover. Han tillåts inte något läs- eller skrivmaterial, berättade Gioconda Belli i samband med lanseringen av Mendoza-kampanjen på Författarförbundets lokaler i hjärtat av Stockholm.

– Miguel Mendozas öde är ett tydligt exempel på hur långt Daniel Ortegas regim är villig att gå för att strypa obekväma röster. Alla oberoende medier har stängts ned, politiska motståndare har fängslats. För att komma åt den kritik som fortfarande existerar i sociala medier fängslas nu också personer som Mendoza för sina inlägg på Twitter och Facebook, säger Elisabeth Löfgren, ordförande i Fängslade författares kommitté på Svenska PEN.

Den despotiske presidenten Daniel Ortega och hans fru vicepresidenten Rosario Murillo kontrollerar samtliga medier med nationell spridning i Nicaragua.

Nicaragua innehar just nu plats 121 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Vad kan svenska journalister göra för sin kollega Mendozas frihet?

– Svenska medier får inte glömma det som sker i Nicaragua. Att en kollega, som enbart använt sin grundläggande rätt till yttrandefrihet, döms till nio års fängelse och med brutala metoder bryts ned i sin fängelsecell är oacceptabelt. Vi måste lyfta fram hans fall för att visa vår solidaritet och visa regimen i Nicaragua att han inte är bortglömd, svarar Elisabeth Löfgren.

FAKTA/Pressfrihetsindex

Varje år rangordnar Reportrar utan gränser (RUG) världens länder utifrån en rad kriterier för pressfrihet. Nicaragua hamnar allt längre ner på listan. Bara det senaste året har landet gått från plats 121 till 160 i RUG:s pressfrihetsindex.

”Med president Daniel Ortegas omval i november 2021 för en fjärde mandatperiod i rad, fortsätter de oberoende medierna att uthärda en mardröm av censur, risker och hot. Journalister stigmatiseras ständigt och utsätts för trakasserier, godtyckliga gripanden och dödshot. Många journalister har tvingats fly landet”, skriver RUG.

Pressfrihetsindex presenteras på internationella dagen för pressfrihet den 3 maj.

Läs även:

2022-04-22 | Nicaraguas kvinnorörelse i spillror under förtrycket

Ur Feministiskt perspektiv:

2019-07-23 | Nicaraguansk journalist i exil prisas för sitt mod

2019-06-14 | Med tro på Nicaraguas framtid

2018-11-27 | Nicaragua: En kris – tre förklaringar

Den ideella organisationen PRE bedriver forskning om prostitution, pornografi och trafficking, samt opinionsbildar för alternativ och vård till kvinnor i prostitution. PRE erbjuder även utbildning och konsultation till forskare, överlevande, allmänhet och beslutsfattare, med målet att avskaffa prostitution. I förra veckan presenterade de en studie

105 kvinnor och män med erfarenhet av den svenska sexindustrin intervjuades i den treåriga studie som USA-baserade ideella organisationen PRE publicerade förra veckan. 81 procent av dem har diagnosticerats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Siffran sticker ut, konstaterar PRE, som i jämförelse lyfter fram att 29 procent av amerikanska krigsveteraner som deltagit i Irak-kriget fått diagnosen någon gång under sitt liv.

Andelen i studien som utsatts för våldtäkt inom svensk sexindustri är också hög, 84 procent. Förövarna uppges vara sexköpare, pojkvänner, hallickar, pornografiproducenter, porrskådespelare, porregissörer och porrkonsumenter.

Av studien framgår även att:

• 50 procent av respondenterna identifierar sig som svenskar, den andra hälften som invandrare eller med ”multietnisk kulturell bakgrund”.

• En tredjedel av dem som inte identifierade sig som etniskt svenska har upplevt rasistiska verbala kränkningar relaterade till deras hudfärg, kulturella eller religiösa bakgrund.

• 80 procent av all prostitution skedde i privata hem, hotell eller vid privata fester.

• 64 procent uppger att de har filmats eller fotograferats i prostitution utan att de har givit sitt samtycke till det.

• Bland de som medverkat i produktion av pornografi uppger 71 procent att de har tvingats att utföra sexuella handlingar de inte velat utföra.

• 27 procent har hindrats från att använda kondom under pornografiproduktion.

• Hälften av respondenterna har ägnat sig åt ”transaktionssex” eller ”överlevnadssex”, vilket enligt PRE återspeglar deras fattigdom och brist på alternativ.

Någon tydlig skillnad mellan hur man annonserar för pornografi eller sexköp finns inte, uppger de medverkande i studien.