Icke-vita politiker syns sällan i nyhetsmedier och i lokalmedier syns de inte alls. Det framkommer i årets Rättvisaren – en undersökning av representation i media.
För fjärde året i rad släpper Mediekompaniet sin rapport Rättvisaren – en undersökning som innan dess genomfördes av Rättviseförmedlingen – och som alltså undersöker representation i medierna. I årets upplaga ligger fokus på våra politiker, hur deras ledarskap porträtteras och hur representationen ser ut.
Förutom att icke-vita politiker knappt syns visar rapporten också stora skillnader mellan könen i lokalmedia. Manliga politiker syns betydligt oftare än deras kvinnliga kollegor.
I Sverige är var femte person utrikesfödda, men bara 8 procent av de folkvalda är det. Bland de röstberättigade i valet 2018 var 14 procent utrikesfödda. Samma siffra är 19 procent för regional- och lokalnivå dit även utländska medborgare har rösträtt.
– Underrepresentationen av bilder på icke-vita politiska ledare förmedlar en snävare berättelse om vilka som är ledare. Det här påverkar i sin tur vår bild av vem som kan bli ledare och vad ledaregenskaper innebär. Vår rapport visar även hur det råder bristfällig mångfald inom det politiska landskapet. För att fler ska uppleva social och etnisk tillhörighet och identifikation behövs en mer inkluderande representation av våra politiker, säger Lita Nazar, marknads- och kommunikationschef på Mediekompaniet.
Dessutom står männen för 60 procent av representationen och kvinnor för 40 procent i lokalmedia. I riksmedia är könsfördelningen något jämnare, och där kan man även se icke-vita politiker i egenskap av ministrar, ex-ministrar och partiledare.
