Det var i juni 2019 transkvinnan skulle genomföra en överföring via SEB:s telefonbank. Hon loggade in med bank-id och kunde också uppge information om sina konton. Medarbetaren bedömde ändå att hennes identitet inte gick att fastställa, för att hennes röst ”lät lite för manlig”.


– I tingsrätten friades banken. Även om risk för missgynnande förelåg, bedömdes det inte skäligt att ha en annan typ av förfaringssätt, berättar Karin Henrikz, jurist på Malmö mot diskriminering som drivit ärendet.

SEB har förklarat förfaringssättet med behovet att utifrån en helhetsbedömning säkerställa att det verkligen är rätt person de pratar med. Banken har sett en stor ökning av bedrägerier, och väger in fler faktorer än bank-id in i syfte att förhindra brott. Detta för att skydda både både konsumenten och näringsidkaren.

Hovrätten framhåller att en bedömning av kundens röstläge i samband med identifiering innebär en hög risk att personer som ändrat könstillhörighet missgynnas. Och till skillnad från tingsrätten slår hovrätten fast att SEB hade kunnat säkerställa kundens identitet på andra sätt, till exempel genom kontrollfrågor.

”Vi kommer givetvis ta till oss slutsatserna av domen och utvärdera våra rutiner och processer och anpassa dem efter det som framkommer i domen”, skriver Frank Hojem, kommunikationschef på SEB, i ett mejlsvar till Fempers nyheter.

Typiskt fall

Klienten, som har sekretessbelagda personuppgifter, låter hälsa via sina jurister att hon är glad att få upprättelse:

”Min avsikt och förhoppning är att detta kan bidra till en förändring och förståelse. Detta trots att detta endast är toppen på isberget av tillfällen man som transperson diskrimineras, könas och misstros på grund av sin röst i olika sammanhang såväl på jobb som på fritiden, för en del på daglig basis. En psykisk påfrestning många inte kan föreställa sig.”

Karin Henrikz konstaterar att fallet är ganska typiskt. Under flera år har Malmö mot diskriminering fått in anmälningar som gäller transpersoners utsatthet i situationer där bedömningar görs utifrån röstläge.

Skyddet för transpersoner fördes in i diskrimineringslagstiftningen 2009. Att det är första gången som framgång nås i högre instans säger enligt Henrikz något om tillgången till rättvisa i det svenska systemet med civilrättsprocesser. Den som går vidare med en stämning riskerar att få stå motpartens kostnader, vilket bidrar till att få diskrimineringsärenden når domstol.

– Det är svårt att driva de här ärendena. På det kommer normer. Det har blivit tydligt att vi har starka normer i samhället kopplat till kön och att även domstolarna har svårt att tänka utanför den boxen.

Hovrättens dom innebär att SEB ska betala 10 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan som utsattes. Malmö mot diskriminering hade yrkat på 20 000 kronor.

– Förändringstrycket blir inte så högt med den låga nivån på ersättningar. Det här är inga mål man driver för ekonomisk vinning, säger Karin Henrikz.

Vad hoppas du att den här domen ska leda till?


– Det jag främst hoppas på är att de här frågorna kommer upp på agendan så att banker och andra, när man tar fram sina olika system, tittar på vilka risker  de innebär för att personer – kopplat till könsidentitet – ska utsättas för diskriminering, och hitta andra vägar så att de inte ska behöva utsättas för ifrågasättanden i sin vardag, vilket den här gruppen gör i väldigt hög utsträcknig.