Intervju

Att vara hbtqi+-person i Göteborg

Visionsbild: Jonas Carlsson/New Order arkitektur och Conny Karlsson Lundgren, 2022.

Göteborg har prisats för sitt arbete med att främja inkludering och mångfald. Samtidigt vittnar hbtqi+-personer om utsatthet för våld, att staden brister i bemötandet och att det saknas ett kontinuerlig arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Göteborg är en av de städer som legat i framkant i Sverige vad gäller inkludering. Nyligen belönades staden med ett europeiskt mångfaldspris för sitt arbete i lokalsamhället och snart kommer Sveriges första hbtqi-monument resas vid Esperantoplatsen.

Men enligt Maria Jacobson, kommunikatör på Antidiskrimineringsbyrån väst, som ansvarat för en ny undersökning, Hbtqi+-personers livsvillkor i Göteborg, som tagits fram för stadens räkning framkommer att det finns många förbättringsområden att ta tag i.

I en webbenkät vittnar hbtqi+-personer om att de utsätts för våld, att bemötandet från staden inte tar hänsyn till utsattheten och att det saknas kontinuitet i arbetet för mänskliga rättigheter och därmed även riktade insatser mot minoritetsgrupper.

År 2014 tog staden fram en första lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor, Normbrytande liv i Göteborg, vilken kom att bilda ett underlag för stadens hbtq-arbete. Den gjordes av Maria Jacobson, som nu alltså även är den som följt upp de resultat och det arbete som gjorts i staden sedan dess.

– Då hade ett hbtq-råd inrättats – ett samrådsorgan till kommunstyrelsen för hbtq-frågor i staden – och rådet ansåg att det behövdes ett underlag för att göra en plan för stadens hbtq-arbete då 2014, säger hon.

Rapporten från 2014 resulterade i ett 20-tal rekommendationer, som nu följts upp via en webbenkät och genom en grundlig genomgång av Göteborg stads arbete för att förbättra för hbtqi+-personers livssituation.

I den nya undersökningen framkommer att omkring 28 procent av dem som svarat på enkäten är nöjda med livsvillkoren för hbtqi+-personer. Men bilden är inte entydig. Alla kan inte leva i fullständig öppenhet, fria från våld, diskriminering, hat och trakasserier. Göteborg som geografisk plats upplevs inte som enbart trygg och säker. Inte heller Göteborgs stad som myndighet upplevs alltid som en säker och respektfull instans att vända sig till.

Jacobson beskriver resultatet i uppföljningen som lika dem från 2014.

– Indikatorerna på vad som behöver förbättras är sig ganska lika. Exempelvis när det gäller våldsutsatthet. Där har staden släpat efter i förhållande till målen i själva planen. Man har gjort förbättringar, men det är fortfarande så att kunskap och kompetens är koncentrerad på några få ställen i staden, och saknas i många andra delar av staden.

Framsteg i arbetet mot våld

Staden beskrivs ha kommit en bit på väg när det handlar om våldsutsatthet. Kunskapen om att kunna identifiera olika typer av våld har ökat. När det gäller hedersrelaterad utsatthet har kommunen inrättat Resursteam heder, vilket ska fungera som stöd för personer som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck, och stötta yrkesverksamma i arbetet med målgruppen.

Det saknas dock ett skyddat boende som tar emot alla hbtqi+-personer. Även om det nu ser ut att vara på gång. Något som hbtqi+-communityn länge efterfrågat.

– Idag finns det lägenhetsplatser och enstaka kvinnojourer där även transkvinnor kan få skydd, men för cismän, transmän och icke-binära som drabbats av våld i nära relation finns inget skyddat boende alls idag.

Den ökade våldsutsattheten och utsattheten för diskriminering i samhället som hbtqi+-personer lever med jämfört med majoritetsbefolkningen kan skapa stress och bygger på den stress och utsatthet som många av dessa personer redan lever med privat.

Hbtqi+-personer har generellt sett sämre folkhälsa, sämre psykisk, men även fysisk hälsa, än majoritetsbefolkningen.

– Det är därför viktigt att det finns kunskap hos de som arbetar med kommunal service – att de förstår trauman och utsatthet för att den kommunala servicen till dessa personer ska kunna bli likvärdig den service som alla andra personer får.

Behövs intersektionellt perspektiv

Enligt Jacobson går det att från undersökningen utläsa att det finns en bristande tillit till Göteborg som kommun i relation till den kommunala servicen.

– Det handlar om rädsla för bemötande, att bli bemött dåligt. Det här gäller även bland vissa organisationer, som känner ett bristande stöd till community-organisering.

Detta är också en av anledningarna till att Jacobson inte anser att Göteborg stad är det goda exemplet när det kommer till mångfald, vilket staden prisats för.

– Nej, det är inte vår uppfattning. Vissa av organisationerna vi haft kontakt med tycker att de fått dåligt bemötande av staden, att det är svårt att få pengar till projekt som specifikt riktar sig till den här målgruppen. Och att det även finns en del svårigheter att hyra lokal, eftersom det är dyrt och man inte tar hänsyn till att det i communityt finns en viss fattigdom eller små inkomster. Det är en del som har pekat på det, säger hon.

Jacobson flaggar för att Göteborgs stad behöver bli bättre på att förstå det intersektionella perspektivet.

– Hbtqi+-personer är en grupp med stor variation. Därför behövs kunskap om skärningspunkter mellan socioekonomi, diskrimineringsgrunder, etnicitet, funktionsnedsättning och andra maktordningar.

Bristande kontinuitet

Rapporten visar att det saknas en kontinuitet i arbetet för mänskliga rättigheter, vilket även innefattar hbtqi+-personers rättigheter, i staden.

– Konsekvenserna kan bli att det inte görs något riktat arbete gentemot minoriteter, säger Jakobson och tillägger:

– På sikt innebär det att arbetet som påbörjats, eller det funnits en ambition att leva upp till, urvattnas. Kompetens och kontinuitet måste upprätthållas för att arbetet ska gå framåt.

En glädjande nyhet är dock att ett regnbågshus planeras stå klart i staden i november.

– Det är en efterlängtad mötesplats och efter år av diskussioner ser det faktiskt ut som att det kommer att bli verklighet, säger Maria Jacobson.

Dessutom håller staden på att uppföra Sveriges första hbtqi-monument. Det är konstnären Conny Karlsson Lundgren som skapar en skulptur som ska placeras på Esperantoplatsen nästa år.

FAKTA/hbtqi+

Hbtqi+ står för homo- och bisexuella, transpersoner, queer personer och intersexpersoner. Plustecknet markerar att det finns flera andra möjliga variationer av kärleksrelationer, sexualiteter, kön, könsidentiteter och könsuttryck.