Krönika

Svält – en global konsekvens av krig

Ukraina brukar kallas Europas kornbod. Nu riskerar ”kriget i Ukraina att leda till svält i flera afrikanska länder och kvinnorna drabbas allra hårdast”, skriver Jytte Guteland EU-parlamentariker för Socialdemokraterna.

Globaliseringen medför att krig och konflikter fort leder till hunger och svält också långt från de länder som krigar. Omkring hälften av all världens solrosolja och cirka 30 procent av allt vete exporteras från Ryssland och Ukraina.

Ukraina brukar kallas för Europas kornbod och det ger stora effekter på priserna på en rad livsmedel när exporten skadas med exportstopp och stigande priser.

Guterres beskrev det som att ”vi står nu inför en perfekt storm som hotar att ödelägga utvecklingsländernas ekonomier".

FN:s livsmedelsprogram, WFP, har varnat att kriget kan innebära en katastrof för miljontals människor, eftersom de redan förutspått att 2022 skulle bli ett år av katastrofal hunger, med 44 miljoner människor i 38 länder på gränsen till hungersnöd.

FN:s generalsekreterare António Guterres har nyligen sagt att även om den största uppmärksamheten är inriktad på effekterna av kriget för ukrainare, har kriget i Ukraina också en global inverkan, i en värld som redan upplever ökad fattigdom, hunger och social oro. Guterres beskrev det som att ”vi står nu inför en perfekt storm som hotar att ödelägga utvecklingsländernas ekonomier”.

Världen må vara mer sammansvetsad idag än vad den någonsin har varit; samtidigt skiljer sig möjligheten att utjämna livsvillkoren för människor markant. Flera av de stora sädesimportörerna återfinns i Afrika. Risken är hög att 28 miljoner människor i Östafrika drabbas extremt hårt.

De höga globala sädespriserna till följd av kriget i Ukraina riskerar att förvärras av torka – en extremt farlig kombination för de afrikanska länder som idag lider av matbrist.

De höga globala sädespriserna till följd av kriget i Ukraina riskerar att förvärras av torka – en extremt farlig kombination för de afrikanska länder som idag lider av matbrist. Som alltid är det kvinnor och barn som drabbas hårdast.

De nära 249 miljoner flickor och kvinnor i Afrika, som enligt FN lever i extremt fattiga hushåll, är redan hårt drabbade på grund av pandemin. Hur ska de nu kunna hantera ännu högre livsmedelspriser.

EU måste omedelbart agera för att stödja de länder som riskerar att drabbas värst. FN:s livsmedelsprogram och andra initiativ för att stödja livsmedelsförsörjningen i Afrika måste åter prioriteras i det internationella humanitära arbetet. Fler människor måste räddas undan svältens fasor.

Jytte Guteland är EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och återkommande EU-krönikör i Fempers nyheter.