– Jag har blivit misshandlad flera gånger på grund av mitt arbete. Men det har blivit värre. Vi satte upp en övervakningskamera utanför salongen och tog bort alla våra reklamskyltar. Det var ändå någon där på nätterna. Vi hade en pistol hemma och jag sa till min pappa att om talibanerna kom skulle han döda mig. Jag ville inte leva i ett talibankontrollerat samhälle.

Det är Afghanistans första och enda kvinnliga tatuerare, 28-åriga Soraya Shahidy, som berättar. För några månader sedan flydde hon med sonen och några familjemedlemmar och bor nu i ett flyktingläger i Almere i Nederländerna.

Samma dag, 29 mars 2022, som talibanerna inför sändningsförbud för utländska medier i Afghanistan intervjuar jag henne på Zoom. Genom kameran på en Iphone möter jag en kompromisslös kvinna med hög integritet.

Över 62 000 personer följer Soraya Shahidys Instagramkonto där hon tidigare har delat med sig av sitt arbete med tatuering och skönhetsbehandlingar. Nu handlar inläggen i stället om ett liv på flykt undan talibanregimen.

– Vi drömmer mardrömmar på nätterna, säger hon. Jag har svårt att sova.

Tatueringar är förbjudna eller tabubelagda i flera länder, Afghanistan är bara ett av dem. Den som till exempel vill spela för det kinesiska landslaget gör bäst i att antingen täcka tatueringar helt eller ta bort dem. I Nordkorea menar man att tatuerade kvinnor kommer från dåliga familjer. Japans tatueringstradition förknippas med den organiserade brottsligheten, och tatuerade turister riskerar att inte tillåtas besöka badhus eller hotell.

I Afghanistan betraktas tatuering som haram – förbjudet enligt islam. Men Soraya håller inte med.

– Det finns dessutom också en lång tradition av tatuering på muslimska kvinnor. Till och med i ansiktet, säger hon.

Både antropologen Lars Krutak, som har studerat kvinnliga tatueringar i många kulturer, och tatueringshistorikern Anna Friedman ger henne rätt. Krutak beskriver i boken The tattooing arts of tribal women att tatueringen trots en gängse uppfattning om att den skulle vara förbjuden enligt koranen, har överlevt i århundraden i muslimska kulturer. Berberna som lever i Nordafrika följer en animistisk tolkning av islam, och har en tradition av tatuering hos kvinnor. Enligt Lars Krutak är det möjligt att profeten Mohammeds dotter Fatima az-Zahra bar siyala, en traditionell tatuering som användes som beskydd. Det finns också en kurdisk tatueringstradition, och kvinnor var tatuerade och utförde tatueringar i Irak.

Som så många andra tatueringstraditioner världen över riskerar de att dö ut. Orsaken är inte enbart muslimska förbud. Det har också mycket att göra med tidigare kolonial påverkan från väst – missionärer, handelsmän och antropologer har fördömt och förbjudit tatueringen genom historien.

Det var när Soraya levde som flykting i Turkiet under en period som hon lärde sig att tatuera.

– Jag gick en kortare utbildning på ungefär en månad, säger hon och tillägger:

– Jag har turkiska identitetshandlingar så jag hade kunnat stanna där. Jag återvände för jag vill bo och arbeta i mitt land. Min första tatuering gjorde jag på en ung man, på hans hand.

Tatuering må vara tabu i Afghanistan, men unga människor uppskattar hennes arbete, enligt Soraya.

– Mina kunder spred ordet om min salong till andra människor som ville tatuera sig.

Hon har fått ta emot kritik och hot, dels på grund av att hon tatuerar kvinnor, dels för att hon som kvinna tatuerar män. Sorayas familj har dock alltid uppmuntrat henne att våga tro på sig själv och göra det hon vill. Framför allt har pappan och brodern inspirerat henne mer än något annat, vilket inte är vanligt i Afghanistan.

Allra helst ville hon stanna kvar i landet, men när Kabul föll och talibanerna åter kom till makten flydde hon. Situationen blev ohållbar, det var för farligt.

– Det hade blivit bättre de senaste åren. Jag hade många framtidsplaner och utbildade andra unga kvinnor i tatueringskonst och skönhetsbehandlingar. Tanken var att de skulle lära sig ett yrke och kunna tjäna egna pengar. Nu blev det inte så.

Du är en kvinna från ett av världens farligaste länder, och du har arbetat med ett tabubelagt yrke i många år. Ser du dig själv som modig?

– När jag ser tillbaka på hur min situation var så tycker jag det. Ja, jag är modig, jag var modig som vågade fortsätta tatuera trots riskerna. Att leva som kvinna i Afghanistan är fruktansvärt. Att göra som jag – till exempel tatuera och köra motorcykel – är helt oacceptabelt.

Planerar du att fortsätta tatuera?

– Jag vill fortsätta. Men jag fick inte med mig någonting hemifrån. All min utrustning och mitt material är kvar i Kabul, säger Soraya Shahidy.

Läs även:

2022-03-03 | Den tatuerade kvinnans historia