Både självmordstankar och självmordsförsök är vanligare bland unga hbtqi-personer än bland övriga unga, liksom risken att hamna i depression. Samtidigt utsätts hbtqi-personer i högre grad än andra för mobbning och hot och känner sig mindre trygga i skolan, enligt en ny rapport.
Rapporten Jag är inte ensam det finns andra som jag. Unga hbtqi-personers levnadsvillkor, från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), är den största nationella undersökningen av hbtqi-ungdomars levnadsvillkor på över tio år.
I denna framkommer att unga hbtqi-personers levnadsvillkor generellt är sämre när det kommer till hälsa, utbildning, arbete, ekonomi och utsatthet och att gruppen därav är mindre nöjda med livet än andra unga. Och skillnaderna har ökat det senaste decenniet.
– Undersökningen bekräftar den bild vi fått från våra medlemmar. Vi måste inse att det är ett allvarligt läge för unga hbtqi-personer i Sverige, säger Elias Fjellander, förbundsordförande på RFSL Ungdom, i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också att unga hbtqi-personer med funktionsnedsättning har en större utsatthet generellt än både ungdomar i stort och andra hbtqi-ungdomar. Det framgår också att bisexuella ungdomar har svårt att känna sig hemma både i hbtqi-sammanhang och i andra sammanhang, medan killar (särskilt homo- och bisexuella) är mer utsatta för våld, och även utsatta från andra elever i skolan.
Unga transpersoner vittnar om en bristande tillgång till könsbekräftande vård och en del uttrycker också att man tappat tron på att ”samhället finns för mig”.
– Vuxenvärlden brister i sitt ansvar och Sveriges hbtqi-ungdomar förtjänar bättre, säger Elias Fjellander.
Målet är att alla unga ska ha samma förutsättningar till goda levnadsvillkor. För att nå detta krävs en rad insatser.
– Det krävs robusta attityd- och värderingsförändringar och aktiva åtgärder för att göra Sverige till ett föregångsland för unga hbtqi-personer. Vi behöver bli mycket bättre på att motarbeta diskriminering, kränkningar och våld på alla nivåer i samhället, sade MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg i samband med rapportsläppet den 2 juni.
Enligt Nyberg är de insatser som gjorts inte tillräckliga.
– De insatser som gjorts har inte gett alla de positiva effekter vi önskat. Det är oacceptabelt att unga hbtqi-personer på många sätt fortfarande är så utsatta, säger hon.
Från RFSL kommer krav på krafttag.
– Beslutsfattare, myndigheter, kommuner och regioner måste ta sitt ansvar. RFSL vill se ett nationellt program för mötesplatser för hbtqi-ungdomar, en trygg skola och bättre tillgång till vård vid psykisk ohälsa, säger Pär Viktorsson Harrby, verksamhetschef på RFSL.
