Ett nytt statsbidrag för våldsförebyggande arbete och en rad uppdrag till myndigheter som ska förebygga mäns våld ingår i regeringens nya nationella våldsförebyggande program som tagits fram i samarbete med Miljöpartiet.
Syftet med satsningen är att förstärka regeringens arbete inom ramen för den tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som regeringen presenterade 2016. Detta genom ett brett våldsförebyggande arbete med fokus på unga, samt riktade insatser mot våldsutövare.
I ett pressmeddelande konstaterar regeringen att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som kränker och begränsar våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter.
Med Nationellt våldsförebyggande program beskriver regeringen kunskapsläget, identifierar utmaningar samt vilka åtgärder som kommer att vidtas. Genom att fokusera på på uppföljning och utvärdering hoppas regeringen få fram evidensbaserade insatser på längre sikt.
– Det är de som utsätter närstående för våld som måste ändra sitt beteende, inte de som drabbas, säger arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark.
– För att få ett stopp på våldet måste vi rikta in oss mot våldets orsaker, inte bara dess konsekvenser, säger Märta Stenevi, språkrör för Miljöpartiet.
Därför inrättar regeringen ett nytt statsbidrag för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Bidraget ska fördelas enligt en ny förordning efter ansökan till Jämställdhetsmyndigheten, som kan tillämpas från bidragsåret 2023. Kommuner, regioner och ideella organisationer kommer att kunna söka finansiering för projekt som kan förstärka, utveckla eller utvärdera våldsförebyggande insatser. Ideella organisationer kommer även att kunna ansöka om verksamhetsbidrag.
Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag att översätta två våldsförebyggande program som utvecklats i amerikansk kontext: ’Safe Dates’ och ’Dating Matters’. De riktas till skolungdomar men innehåller också moment av kommunövergripande insatser samt föräldraskapsstöd. I uppdraget ingår att under åren 2022-2025 anpassa och utvärdera programmen.
Kriminalvården ska ta fram förslag på hur behandlingsprogrammet Predov för ”personer som utövar våld mot närstående”, kan utvecklas och spridas. Möjligheterna för den som påbörjar programmet under fängelsetiden att fullfölja det i annan verksamhet ska också analyseras.
Unizon, paraplyorganisation för kvinnojourer, välkomnar satsningarna:
”Killars och mäns ansvar för våldet måste vara i centrum om vi någonsin ska få slut på våld mot tjejer och kvinnor. Det är en viktig signal från regeringen att myndigheter och det offentliga Sverige ska ha uppdrag att förebygga mäns och killars våld.”
Särskilt viktigt enligt Unizon är att programmet innehåller både tidiga breda insatser för barn och unga och insatser som ska förebygga återfall i brott:
”Mäns våld mot kvinnor är ingen naturkatastrof – utan något vi tillsammans kan förebygga. Unizon har i många år arbetat med våldsprevention och våra 140 jourer är experter på våldsförebyggande och har längtat efter en satsning på det förebyggande arbetet. Det nationella våldsförebyggande programmet är ett viktigt steg på vägen för kvinnors och flickors rätt att leva fria från våld.”
Samtidigt påpekar Unizon att våldsförebyggande arbete inte ensamt kan få stopp på mäns våld mot kvinnor, utan att fler män också måste lagföras och dömas. Unizon varnar också för en utveckling där stödet till kvinnor och flickor urholkas:
”Resurser till förändringsarbete med män och pojkar får inte tas från skydds- och stödinsatser till kvinnor och flickor. Kvinnor måste garanteras stöd och skydd, vi ser hur nålsögat för att få skyddat boende blir mindre och mindre. För att rädda liv måste kommunerna bevilja placeringar på kvinnojourernas skyddade boenden.”
Även organisationen Män, som sedan flera år arbetar med att att implementera olika våldsförebyggande metoder i Sverige, ser positivt på det nationella våldsförebyggande programmet.
— Med ett statsbidrag får hela civilsamhället bättre förutsättningar att arbeta systematiskt och långsiktigt med att utveckla och sprida våldsförebyggande metoder, säger Anna Lindqvist, verksamhetschef på Män, i ett pressmeddelande.
Hon välkomnar särskilt att regeringen samlar aktörer från olika arenor och att Jämställdhetsmyndigheten får ansvaret att samordna det våldspreventiva arbetet.
– Våld hänger ihop med kön och makt, och det är viktigt att ha med sig in i arbetet, säger Anna Lindqvist.
Män framhåller att insatser som främjar jämställdhet och utmanar stereotypa uppfattningar om kön, gör att män och killar blir mer motiverade att ändra sitt våldsamma beteende. Detta enligt forskning som jämför sådana insatser med program utan genusförändrande ansats.
— Våld går att förebygga. Det är inte en önskedröm utan ett påstående med tydligt stöd i forskning. För att lyckas behöver vi vara många som jobbar tillsammans, säger Anna Lindqvist,.
Till skillnad från Unizon och Män, har Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), länge varnat för det fokusskifte som ligger till grund för programmet.
I en kommentar konstaterar ordförande Jenny Westerstrand att programmet innehåller ”skrivningar som visar att regeringen har uppfattat att kritik finns”. Men på det stora hela förändrar det inget enligt Westerstrand:
”Det hela landar i ett könande av våldet, men inte ur det maktperspektiv som jourrörelsen har utvecklat och vet fångar våldets dynamiker och konsekvenser. Istället märks ett perspektiv som gör henne till ett besvär, ett olösligt problem som redan fått en massa uppmärksamhet. Han blir på samma sätt ett löfte om förändring och förnyelse men ges inte ansvar men däremot uppmärksamhet och resurser.”
