Efter att ha kartlagt utbildningsval ur ett genusperspektiv, ser Jämställdhetsmyndigheten behov av nya åtgärder för att minska könssegregeringen på högskolor och universitet.
Vid ett seminarium i april presenterade Jämställdhetsmyndigheten sin rapport Val efter eget kön – En kunskapssammanställning om könsskillnader i utbildningsval. Där framgår att en bred uppsättning faktorer upprätthåller könsskillnaderna i utbildningsval.
Ett exempel är att pojkar tvivlar mindre än flickor på sin kompetens. Och enligt Jakob Lindahl, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten är upplevelsen av den egna förmågan starkt styrande för utbildningsval.
– Kompetenstvivel har exempelvis visat sig vara en viktig förklaring till att unga kvinnor generellt har lägre intresse för tekniska utbildningar, säger han i ett pressmeddelande.
Men motsvarande kompetenstvivel finns inte hos pojkar i relation till utbildning inom kvinnodominerade sektorer som vård och omsorg. Att pojkar väljer bort vård- och omsorgsjobb har istället med status och karriärmöjligheter större betydelse, menar Lindahl.
Ouppfyllda intentioner
Jämställdhetsmyndigheten beskriver hur könssegregeringen har en lång historia går, som går tillbaka till industrisamhället. Det var där reproduktivt arbete i hemmet skildes från produktivt arbetet ute i samhället, och könssegregering blev en del av den maktordning som ger kvinnor en svagare position i samhället. En konsekvens är att i framför allt välfärdssektorn är majoriteten av de som har lågstatusyrken med hög arbetsbelastning och små möjligheter till inflytande över arbetssituationen kvinnor.
Historiskt har lokala arbetsmarknadsstrukturer också gett pojkar större möjligheter än flickor att få ett välbetalt arbete direkt efter gymnasiet vilket påverkar utbildningsvalen. Trots intentioner att minska social ojämlikhet genom stärkt valfrihet består de könsbundna utbildningsvalen.
– Forskning visar att den omfattande förändringen i skolutbud och vilka olika inriktningar som finns tillgängliga inte har motverkat de könsbundna valen utan snarare gjort det svårare att resonera kring de strukturella villkor som begränsar och påverkar en individs val. Det riskerar att leda till att normer och traditioner kan reproduceras än mer obehindrat, säger Jakob Lindahl.
Nya åtgärder krävs
Boel Kristiansson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, konstaterar att även löner och karriärmöjligheter påverkar individers utbildningsval.
– Skillnader i arbetsmarknadsutsikter mellan traditionellt manliga respektive kvinnliga yrken har gett anledning att framför allt förvänta sig ett kvinnligt intåg på manliga områden snarare än tvärt om, säger hon.
De senaste årtiondena har åtgärder främst för att minska könssegregationen framför allt varit individfokuserade, och då särskilt att öka flickors intresse för tekniska och naturvetenskapliga ämnen.
Men den breda uppsättningen av förklaringsfaktorer visar att det behövs en rad nya åtgärder och samverkan mellan aktörer på flera nivåer i samhället för att komma åt könssegregeringen.
Betoning på samhällsnytta
Jämställdhetsmyndigheten pekar till exempel på risken att problem i studiemiljön och organisationen försummas när fokus är kvinnors anpassning till den rådande strukturen.
Myndigheten vill se höjd status på välfärdstjänster och betoning på samhällsnyttan med att vilja hjälpa andra. Detta istället för att som hittills varit normen, att koppla begåvning och kompetens till maskulinitet.
Ytterligare förslag är att betona likheter snarare än skillnader mellan könen, och öka fokus på att färdigheter inte bestäms av någons kön utan nås genom övning.
Representanter från 15 lärosäten deltog i seminariet samt en rad myndigheter med kopplingar till utbildningssektorn.
