Krönika

Därför behövs intersektionell feminism i EU

Alice Bah Kuhnke.

”EU måste reflektera den mångfald som finns hos de människor som ger institutionerna mandat.” Det skriver EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke (MP), som tagit initiativ till Europaparlamentets första rapport om intersektionalitet.

När vi pratar om kvinnors rättigheter är det allt för ofta vita medelklasskvinnors rättigheter som faktiskt berörs. Gång efter annan osynliggörs den diskriminering som kvinnor utsätts för, både för att de är kvinnor, men också för att de exempelvis har utomeuropeisk bakgrund, bär slöja eller på annat vis inte ses som en del av majoritetssamhället.

Könsmaktsordningen är en tydlig källa till ojämlikhet. Men det är även rasismen, islamofobin, antisemitismen, hatet mot minoriteter, homofobin, transfobin, funkofobin och främlingsfientligheten. Det intersektionella perspektivet hjälper oss att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade och förstärker varandra, för att i slutändan forma våra förutsättningar och hur vi lever våra liv.

En svart, muslimsk kvinna som bär religiösa symboler kommer möta en annan sorts diskriminering än en vit kvinna som inte gör det.

På samma sätt som vi vet att kvinnor och mäns förutsättningar är olika, är förutsättningarna mellan kvinnor olika beroende på vilken hudfärg, tro, etnicitet, klass, funktionsvariation, sexuell identitet och sexuell läggning en har. En svart, muslimsk kvinna som bär religiösa symboler kommer möta en annan sorts diskriminering än en vit kvinna som inte gör det. Hittills har vi som samhälle varit alldeles för dåliga på att se, identifiera och motverka denna sorts diskriminering.

Därför har jag, som EU-parlamentariker, tagit initiativ till Europaparlamentets första rapport om intersektionalitet.

Vill vi ha förändring, vill vi att samhället ska vara rättvist och jämlikt kan vi inte fortsätta att fokusera på vissa förtryckande maktstrukturer och ignorera andra. Därför har jag, som EU-parlamentariker, tagit initiativ till Europaparlamentets första rapport om intersektionalitet.

Rapporten redogör för hur människor utsätts för intersektionell diskriminering runt om i EU idag. Men framförallt ger rapporten konkreta verktyg för hur man kan arbeta för att se till att EU motverkar, snarare än förstärker intersektionell diskriminering.

EU måste reflektera den mångfald som finns hos de människor som ger institutionerna mandat.

EU måste reflektera den mångfald som finns hos de människor som ger institutionerna mandat. Idag är EU:s motto “förenade i mångfald” bara tomma ord för många av de medborgare som ständigt utsätts för diskriminering.

I rapporten lyfter vi också vikten av att samla kunskap och statistik. För att kunna motverka ett problem måste vi först och främst förstå vad problemet är. Därför har vi lyssnat till de många experter som menar att det mycket väl går att samla in frivillig, anonymiserad data som utifrån de svarandes självidentifikation och säkra procedurer kan utgöra grunden för den data som behövs.

Vi vet att det inte kommer gå att bekämpa diskrimineringen om vi inte har fakturaunderlagen, siffrorna, som svart på vitt visar hur människor behandlas olika beroende på hur de ser ut, var de kommer från och vad de tror på.

Att få denna grundläggande rapport på plats, är ett viktigt första steg mot att bekämpa intersektionell diskriminering.

Efter dels många samtal med civilsamhällets representanter, liksom långa förhandlingar med politiker från såväl vänstern som högern, är jag stolt över att vi gröna har tagit på oss ledartröjan och lyckats samla EU-parlamentet bakom den första rapporten som uppmärksammar och adresserar hur vi ska motverka intersektionell diskriminering i EU.

Att få denna grundläggande rapport på plats, är ett viktigt första steg mot att bekämpa intersektionell diskriminering. Vi behöver ett ramverk för att systematiskt motverka diskrimineringen och säkerställa att EU är inkluderande på alla plan, såväl inom institutionerna, som i all den politik, de lagar och regelverk som skapas.

Vi har alla ett ansvar att bidra till ett samhälle, där vi förenas i mångfald genom mer än vackra ord på papper.

Nu gäller det att vi fortsätter att kämpa för att kraven i rapporten ska bli verklighet. Ingen flicka ska behöva uppleva rasistisk diskriminering när de söker vård, eller få glåpord mot sig när de väntar på spårvagnen. Romska kvinnor ska inte ha en vardag där de utstår spott och fattigdom. Kvinnor med funktionsnedsättningar ska inte riskera att utsättas för sexuellt våld. Vi har alla ett ansvar att bidra till ett samhälle, där vi förenas i mångfald genom mer än vackra ord på papper.

Alice Bah Kuhnke är EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna och gruppledare för jämställdhetsutskottet, samt återkommande EU-krönikör i Fempers nyheter.