Under de senaste månadernas Natodebatt i Sverige har framför allt fredsrörelsen och de feministiska rörelserna höjt sina röster mot ökad militarisering, mot Natomedlemskap och för fred. Fempers nyheter ringde upp finska Marianne Laxén, feminist, pacifist och socialdemokrat för att höra hur diskussionerna går i Finland.
– Här har de feministiska rörelserna varit relativt frånvarande i Natodebatten, säger Marianne Laxén.
Överhuvudtaget upplever hon att understödet för Nato beror på att alternativa synsätt inte har synliggjorts tillräckligt. Inte minst har den i princip varit frånvarande i den borgerliga pressen, men även inom partierna har motståndet varit svagt, enligt Laxén.
Själv har hon tillsammans med andra feminister och fredsaktivister medverkat i initiativet Fredsgruppen 2022. Gruppen har skrivit ett upprop till den finska regeringen mot ett finskt Natomedlemskap och anordnat Nej till Nato-demonstrationer.
Huvudbudskap handlar om att militarism aldrig kan garantera fred och att det istället krävs satsningar på en utvidgad fredskultur.
– Jag är radikal pacifist. Man undviker inte krig genom att rusta eller upprusta. Det gäller att bryta modellen att upprusta för att hålla fred. Det fungerar en tid men inte på lång sikt, sedan blir det krig igen, säger hon.
Laxén anser att det är en skev bild av maskulinitet att man ska hävda sig med våld och med styrka.
Feminismens kärna är ickevåld
Dessutom är det lite ironiskt att det här sker under en tidpunkt i historien när både Sverige och Finland har kvinnor som leder landet. I Sverige har man till och med en uttalat feministisk regering och utrikespolitik.
– Men många politiker är i själva verket inte feminister utan förespråkar enbart jämställdhet. Och förespråkare för jämställdheten vill ofta att kvinnor ska vara som män, säger Laxén.
– Men kvinnor behöver inte vara feminister och män kan vara feminister. För att säga det tillspetsat skulle det vara bättre om män var mer som kvinnor och inte tvärtom.
Laxén menar att diskussionerna i Finland inom den feministiska rörelsen har förflyttats bort från vad feminismen är och representerar redan innan Natodebatten tog fart.
– Ett exempel på detta är ett förslag som handlar om att göra värnplikten könsneutral, vilket för mig är helt upprörande, säger hon.
Och tillägger:
– Feminism handlar ju om att skapa en annan värld och ett annat liv, där vi kan acceptera olikheter och bygga ett annorlunda samhälle. Ett samhälle som inte bygger på att konflikter bara kan lösas genom våld.
Fokus på mänsklig säkerhet
Inför framtiden ser Laxén med oro på det faktum att stora finansiella resurser kommer att gå till militarisering och försvar.
– Risken är ju att pengarna tas från vård och skola, sektorer inom vilka vi har sett stora protester och strejker med krav på högre löner under det senaste året.
Enligt Laxén är det dock viktigt att fortsätta arbeta för att göra fredsförespråkarnas röster hörda även i framtiden.
– När vi diskuterar säkerhetsfrågor med exempelvis Nordiska ministerrådet då måste andra aspekter av säkerhet än militär säkerhet finnas med. Idag omtalas Finland och Sverige som exemplariska välfärdssamhällen i världen och vill vi värna dem så kan vi inte enbart fokusera på militär säkerhet utan måste flytta fokus till mänsklig säkerhet.
Och Laxén ser en öppning för intellektuella politiska utmaningar som ger möjlighet att ta diskussioner kring hur en bör se på säkerhetspolitiken utifrån ett brett spektrum av aspekter genom att utgå från mänsklig säkerhet. Detta rör till exempel klimatet och välfärden, inte minst vård och skola.
Inom initiativet Fredsgruppen 2022 talas det om behovet att främja en fredskultur och fredsfostran av främst vuxna män, som ett alternativ till det stora fokuset på militarisering.
