Protesterna utlystes av Ecuadors nationella urfolksnätverk, Conaie. Detta efter att deras förhandlingar med regeringen, som pågått sedan i juni 2021, bröt samman. Enligt Conai har inte regeringen hörsammat något av de tio krav som de ställt. Sedan dess har spänningarna växt.

Conaie kräver reglerade priser på jordbruksprodukter, bränsle och andra basvaror, satsningar på hälso- och utbildningssystemet, att utvinning av olja och mineraler minskar och att hänsyn tas till urfolkens rättigheter.

Regeringen menar å sin sida att protesterna saknar grund.

Men den ekonomiska och sociala situationen, vilken förvärrades av coronapandemin i landet, har fått många att ansluta sig till protesterna. Sedan starten har protesterna dessutom backats upp av studenter, kvinnorättsorganisationer och feministiska rörelser.

Demonstranterna menar att högerregeringen med president Guillermo Lasso, högerpolitiker och tidigare banktjänsteman, inte gjort tillräckligt för sitt land och folk, utan prioriterat att se till och vårda bankernas och stora företags intressen – en politik som fördjupat ojämlikheten i landet.

Detta i kombination med inflationen har lett till att det idag uppskattningsvis är 70 procent av befolkningen som inte har råd att köpa det med nödvändiga för att leva. Det saknas mediciner och sjukvårdssystemet lider stora brister. Arbetslösheten är hög och många hankar sig fram. Över 60 procent står utanför den regelrätta arbetsmarknaden, framför allt kvinnor, unga, urfolk och afroättlingar, rapporterar nyhetssajten Wambra.

Det har även rapporterats om en våg av beställda mord, i vilka polisstyrkor ska ha varit inblandade. I fängelserna har ett dussintal frihetsberövade personer mördats.

När presidenten i april införde ett veto mot abortlagen, som medger rätt till abort vid fall av våldtäkt, blev det för mycket för de flesta.

Lasso har dock tvingats regera med en parlamentsmajoritet emot sig sedan han kom till makten. Delar av oppositionen deltar i gatuprotesterna. Och har ställt krav på presidenten avgång.

Sedan den andra protestdagen har demonstranterna rapporterat om våld från myndigheterna. Den 14 juni fängslades Leónidas Iza, ordförande för urfolksnätverket Conaie. Först anklagades han för sabotage, men dessa anklagelser ändrades sedan till att han var skyldig till att ha ”stoppat samhällsservice”.

De sociala rörelser som driver protesterna kallar det för politiskt förtryck. Och händelsen fick fler att ansluta sig till protesterna.

Den fjärde dagen sade regeringen sig vara villig att tillmötesgå krav på att prisreglera vissa basvaror. Men den femte dagen drabbade polisen samman med demonstranter i provinsen Chimborazo, och enligt uppgifter i media skadades ett 40-tal personer där.

På så vis har regeringens svar på protesterna och våldsanvändning bara gett demonstranterna ytterligare argument för att fortsätta. Samtidigt har militärledningen i landet försökt smutskasta demonstranterna genom att sammankoppla dem med narkotikakartellerna.

Samtidigt som oppositionen nu kräver presidentens avgång pågår också försök att få till en dialog mellan president Lasso och den fängslade urfolksledaren Leónidas Iza.

På lördagen samlades kvinnor från flera urfolk och olika urfolksorganisationer för att kräva ett stopp på våldet mot demonstranterna. De sade också att de inte är beredda att komma till huvudstaden förrän regeringen lever upp till de tio krav som Conaie har ställt och en seriös dialog kan upprättas.

Enligt människorättsorganisationen Alianza de Organizaciones por los Derechos Humanos hade 5 personer fått sätta livet till, 200 skadats och 145 personer anhållits under protesterna fram till den 25 juni.

– Vi fortsätter kampen för våra liv, för vår och våra barns överlevnad och för ett Ecuador fritt från våld och fritt från diskriminering på grund av ras, säger Zenaida Yadacama, vice ordförande för Conaie, till Fempers nyheter. 

– De kan inte tysta kvinnornas röster för vi har inte en utan tusentals.