Nyheter

Krav på stopp för tortyr i Turkiet

Sverige har nu fått ja till att gå vidare med Nato-medlemskapsförhandlingar av Turkiet, vars regering anklagas för systematisk tortyr.

Den 26 juni hölls en virtuell protest mot Turkiets regeringen med ett upprop om att stoppa tortyren som pågår i landet. Protesten anordnades av Advocates of silenced Turkey (AST), en människorättsorganisation som samlar in vittnesmål om tortyr och andra människorättsbrott mot individer i Turkiet.

Turkiet har som medlem av Europarådet ratificerat Europakonventionen, formellt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Trots det förekommer tortyr, menar AST som tar fram rapporter för att ha bevis kring det de menar handlar om systematisk tortyr av politiska fångar, som pågår i landet.

Enligt organisationen har det här kunnat fortgå under flera år på grund av att de statsanställda, som varit inblandade i tortyr, har skyddats av statliga institutioner och tjänstemän i Turkiet under åratal och gått ostraffade. Även i de fall en stämningsansökan väcks mot dem säkerställs det att dessa anställda kan fortsätta sina uppdrag och till och med befordras samtidigt som de skyddas från att dömas och sättas i fängelse, menar AST.

Tortyrfallen har ökat sedan kuppförsöket den 15 juli 2016, enligt AST, och många har drabbats. Trots att flera människorättsorganisationer rapporterar om systematisk tortyr och många tortyrfall förblir förövarna ostraffade.

På den internationella dagen mot tortyr anordnade AST en virtuell protest för att uppmärksamma offren för tortyr i Turkiet. De kräver också att befintliga lagar efterlevs och att rätt till liv och mänsklig värdighet respekteras.

Solidaritet med förföljda förbjuden

Tidigare i juni publicerade organisationen en lista med namn på 37 personer som tillfångatagits och fängslats under ett tillslag som polisen gjorde mot en lagerlokal. Där organiserade dessa personer en solidarisk insamling med mat och andra förnödenheter till familjemedlemmar till personer som förföljs av regeringen eller sitter fängslade till följd av det dekret om undantagstillstånd, KHK, som utfärdades efter kuppförsöket 2016.

Många av de drabbade tillhör Fetö, eller Gülen-rörelsen, en rörelse förknippad med den andlige ledaren Fethullah Gülen, som Turkiets ledning beskyller för det misslyckade kuppförsöket i landet 2016. Rörelsens medlemmar förnekar bestämt att de skulle ha något med kuppförsöket att göra.

Sedan år 2016 har alla som tillhört rörelsen drabbats att total social utfrysning och deras liv har i princip omöjliggjorts. AST kallar det ”socialt folkmord”. Många av medlemmarna, som är högutbildade, förlorade snabbt sina arbeten, frystes ut, förföljdes och hotades. De har fått sina utbildningar och diplom ”raderade”, vilket gjort det omöjligt att hitta ett nytt arbete. De kan inte få anställning i offentlig sektor och de är förbjudna att starta företag. Många som haft möjlighet har lämnat landet. De som inte hann har fått sina pass beslagtagna.

Idag är det även förbjudet att visa solidaritet med, eller praktiskt stödja och hjälpa, de som befinner sig i denna situation.

Enligt AST var det år 2020, 605 personer som uppgav till människorättsorganisationen att de utsattes för tortyr eller annan illabehandling i myndighetsmiljö. Majoriteten hade utsatts i häkte eller på polisstationer. Ett tiotal barn torterades också, enligt rapporten från AST. I samband med demonstrationer eller i annan ”icke officiell miljö” hade närmare 3 000 personer utsatts för tortyr samma år.